Martin Hägglunds kristendomstolkning i boken Vårt enda liv analyseras och jämförs med teologen och existentialisten Paul Tillichs kristendom uttryckt i boken The Courage to be. Frågan om vilka livsåskådningsförutsättningar och premisser som ligger till grund för Hägglunds religionskritik och frågan om hans kritik är rationellt berättigad behandlas.Analysen som ligger till grund för kritiken görs i huvudsak utifrån religionsfilosofen Mikael Stenmarks teoretiska ramverk för livsåskådningsforskning samt Carl-Henrik Grenholms beskrivna metoder för att genomföra en idéanalys.Studien bekräftar tidigare forskning som pekar på att Hägglund går för långt i sin kristendomskritik, när han kritiserar kristendomen. En viktig förutsättning som identifierats i studien är att Hägglunds tidsbegrepp inte innehåller någon dynamisk komponent som ger ett här och nu en särställning. Det innebär att religionstolkningen inte heller öppnar för en religiös upplevelse av existentiell ångest eller ett personligt möte med Gud här och nu. Härigenom begränsas utrymmet för religiösa uttryck samtidigt som Hägglunds eget sekulära trossystem blir mindre dynamiskt. Dynamiken i den sekulära livsåskådningen hänförs snarare till osäkerheten om framtiden som vi alla bär.I stället för att, som Hägglund gör nu, helt avfärda det eftersträvansvärda i evigheten, och därmed missa målet med sin religionskritik, pekar studiens resultat mot möjligheten till att öppna upp det föreslagna sekulära trossystemet för den genuina osäkerhet som finns i livsåskådningsfrågorna. Det kan skapa nyfikenhet och en förändrad attityd i mötet med andra trosuppfattningar. Dynamiken i det sekulära trossystemet skulle kunna skapas genom att bekräfta existentiella (sekulära) brister och därmed ge utrymme för att spegla människors kamp, upplevelser av misslyckanden och känslor av existentiell meningslöshet. Budskapet om andlig frihet står starkt i sig självt och skulle kunna kombineras med en mjukare hållning mot andra livsåskådningar.

Uppsatsen jämför en teistisk-metafysisk och en existentiell trosförståelse när det gäller deras förklaringar till att en människa har att förhålla sig till vissa värden som objektivt givna, och vad som krävs av en människa för att få tillgång till denna kunskap. Som representant för det teistisk-metafysiska perspektivet används Francis A. Schaeffer och för det existentiella Paul Tillich.

Denna uppsats ämnar undersöka huruvida läran om gudomlig enkelhet, som säger att Gud är absolut enkel utan någon form av distinktion, är den mest giltiga och rimliga gudssynen i förhållande till kristen teism, som säger att Gud existerar nödvändigt, är maximalt fullkomlig och en yttersta orsak till all skapad existens. Detta görs genom att analysera ett argument för läran om gudomlig enkelhet som det presenterats av James E. Dolezal, där Dolezal menar att läran är absolut nödvändig för att bevara Guds aseitet och suveränitet, och Alvin Plantingas kritik av läran om gudomlig enkelhet i texten ”Does God have a nature?”, där Plantinga kommer till slutsatsen att läran ultimat leder till att Gud blir identisk med ett abstrakt objekt som inte är maximalt fullkomlig. Analysen görs genom att pröva argumentens logiska giltighet och rimlighet i förhållande till kristen teism och slutsatsen är att läran om gudomlig enkelhet, som den presenterats av Dolezal, inte är den mest rimliga och giltiga gudssynen i förhållande till kristen teism på grund av logiska motsägelser och oförenlighet med Bibeln.

Made available in DSpace on 2016-04-25T19:20:28Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Danielle Mozena Ramos.pdf: 962115 bytes, checksum: e5b3322fbbcb74a5d8c813f48706e738 (MD5) Previous issue date: 2013-10-14 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / This research's objective is to study how Brazilians from the Tibetan Buddhist Tradition (from the Odsal Ling Temple, Nyingma School) conceive the idea of the Absolut, in other words, understood as the "divine" at the Buddhist universe (which is non-teist) − concentrating mainly in philosophical definitions from the Tibetan Buddhism. To do that, it will be presented some conceipts, which are: compassion, bodhichitta and emptiness. These three elements are didatic steps that Tibetan Buddhism uses to work and wake Buddha's Nature, recognizing the same perfect nature in all beings and all things. After this first part, the research will focus in the analysis of how this non-teistic point of view is conceived and seen by the Brazilians from the Tibetan Buddhism (concerning Odsal Ling Temple), identifying languages and sincretisms with Brazilian religiosity and questioning the difficulty of the Brazilian adept in adopting this religious way / O objetivo da pesquisa é estudar como os budistas brasileiros de tradição tibetana concebem o Absoluto, ou em outras palavras, compreendido como o divino , do universo budista (nãoteísta) se concentrando principalmente em definições filosóficas do Budismo Tibetano. Para isso, serão trabalhados três conceitos-chave, que são: a compaixão, a bodhichitta e a vacuidade. Esses três elementos são os passos didáticos que o Budismo Tibetano utiliza para trabalhar e despertar a natureza de buda, reconhecendo a mesma natureza perfeita em tudo e em todos. Depois desta primeira parte, a pesquisa se concentra em analisar como esta visão não-teísta é concebida e reconfigurada em tradições budistas tibetanas brasileiras, identificando suas linguagens e sincretismos com a própria religiosidade brasileira e questionando a dificuldade do brasileiro em adotar tal mentalidade

<p>Michel Onfray är idag den mest lästa och omdebatterade franske filosofen. Boken Handbok för ateister som utkom förra året har bara i Frankrike sålt i 200 000 exemplar och har hittills utkommit i 9 länder. En av anledningarna till att han vunnit en bred publik är att författaren lyckas med att skriva klargörande och enkelt om angelägna frågor. Konflikter mellan ateister och teister uppstår ständigt och mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilken kritik som riktar sig mot ateister som Michel Onfray. Vad anser Onfray om monoteismen?</p><p>Jag har använt mig av närläsning av boken Handbok för ateister, vidare gjorde jag en mediesökning där jag letade fram olika artiklar och bloggar som riktade sin kritik mot den boken och mot Michel Onfray.</p><p>Onfray riktar en skarp kritik mot alla monoteistiska läror som kristendomen, judendomen och islam. Dessa delar en serie identiska förakt: hat mot förnuftet och intellektet; hat mot friheten; hat mot alla böcker i namn av en enda; hat mot livet; hat mot sexualiteten, kvinnorna och njutningen; hat mot det feminina; hat mot kropparna, begären och drifterna. Enligt Onfray försvarar judendomen, kristendomen och islam: tro och trosvisshet, lydnad och underkastelse, dödslängtan och passion för det hinsides, kyskheten, jungfrudomen och monogam trohet, makten och modern, själen och anden. Onfray argumenterar för ett hedonistiskt förhållningssätt och att vi skall knyta an till upplysningstidens ideal där förnuftet står i centrum. Han förespråkar en ”ateologi”.</p><p>För de som riktar sin kritik mot Onfrays sätt att tänka är det svårt att förstå religionskritiker som helt och hållet blundar för religionens positiva funktioner. De menar att överallt där religion förekommer kan man finna verktyg och metoder som bidrar till att utveckla medvetandet i riktning mot tillit, respekt och medkänsla. Överallt i världen söker sig människor i nöd till religionerna och får på olika sätt hjälp. Moder Theresas ihärdiga arbete bland fattiga, sjuka och döende i den indiska staden Calcutta är ett klart sådant praktiskt uttryck för mänsklig omsorg och kärlek. Min slutsats efter att jag har gjort den här undersökningen är att man måste acceptera att vi alla är olika, har olika värderingar och att respektera andras åsikter även om de ibland står emot våra egna. Kunskapen är något som gör att många frågor och fördomar försvinner om man bara tillåter sig själv att ha ett öppet sinne för alla människor.</p>

Michel Onfray är idag den mest lästa och omdebatterade franske filosofen. Boken Handbok för ateister som utkom förra året har bara i Frankrike sålt i 200 000 exemplar och har hittills utkommit i 9 länder. En av anledningarna till att han vunnit en bred publik är att författaren lyckas med att skriva klargörande och enkelt om angelägna frågor. Konflikter mellan ateister och teister uppstår ständigt och mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilken kritik som riktar sig mot ateister som Michel Onfray. Vad anser Onfray om monoteismen? Jag har använt mig av närläsning av boken Handbok för ateister, vidare gjorde jag en mediesökning där jag letade fram olika artiklar och bloggar som riktade sin kritik mot den boken och mot Michel Onfray. Onfray riktar en skarp kritik mot alla monoteistiska läror som kristendomen, judendomen och islam. Dessa delar en serie identiska förakt: hat mot förnuftet och intellektet; hat mot friheten; hat mot alla böcker i namn av en enda; hat mot livet; hat mot sexualiteten, kvinnorna och njutningen; hat mot det feminina; hat mot kropparna, begären och drifterna. Enligt Onfray försvarar judendomen, kristendomen och islam: tro och trosvisshet, lydnad och underkastelse, dödslängtan och passion för det hinsides, kyskheten, jungfrudomen och monogam trohet, makten och modern, själen och anden. Onfray argumenterar för ett hedonistiskt förhållningssätt och att vi skall knyta an till upplysningstidens ideal där förnuftet står i centrum. Han förespråkar en ”ateologi”. För de som riktar sin kritik mot Onfrays sätt att tänka är det svårt att förstå religionskritiker som helt och hållet blundar för religionens positiva funktioner. De menar att överallt där religion förekommer kan man finna verktyg och metoder som bidrar till att utveckla medvetandet i riktning mot tillit, respekt och medkänsla. Överallt i världen söker sig människor i nöd till religionerna och får på olika sätt hjälp. Moder Theresas ihärdiga arbete bland fattiga, sjuka och döende i den indiska staden Calcutta är ett klart sådant praktiskt uttryck för mänsklig omsorg och kärlek. Min slutsats efter att jag har gjort den här undersökningen är att man måste acceptera att vi alla är olika, har olika värderingar och att respektera andras åsikter även om de ibland står emot våra egna. Kunskapen är något som gör att många frågor och fördomar försvinner om man bara tillåter sig själv att ha ett öppet sinne för alla människor.