Vetenskapshistoria är ett viktigt inslag inom naturkunskap i gymnasieskolan. Denna studies syfte är att använda ett, i internationell forskning, etablerat analysschema för att undersöka hur vetenskapshistoria framställs i läromedel i termer av sju olika dimensioner: 1) typ och organisering, 2) material, 3) kontext, 4) det historiska innehållets status, 5) lärandeaktiviteter kopplat till vetenskapshistoria, 6) ”internal consistency”, och 7) bibliografi kopplad till vetenskapshistoria. Data från två läromedel för kursen Naturkunskap 1a1 samlades in baserat på dessa dimensioner och analyserades vilket gav kvalitativa resultat. Resultatet av denna studie visar att läromedel framställer vetenskaplig utveckling som linjär och enkel genom framträdande dimensioner. Detta i samband med genier i vetenskapliga kontexter genom konst och texter skrivna av läromedelsförfattare, ofta i introducerande kapitel och utan lärandeaktiviteter. Vidare visar resultatet att undanskymda dimensioner i läromedlen är framställningar av vanliga vetenskapspersoner, genom exempel på verklig vetenskaplig utveckling med hjälp av historiska undersökningar i teknologiska eller sociala kontexter. Likaså är frånvarande dimensioner religiösa och politiska kontexter, originaldokument, fördjupande lärandeaktiviteter, samt bibliografier. Detta blir den bild av vetenskap och vetenskapshistoria vilken presenteras för eleverna, resten måste kompletteras i undervisning. Resultatet visar att vetenskapshistoria används i läromedel i linje med vad internationell forskning visat. Resultatet av detta arbete är relevant och aktuellt för att guida framtida undersökningar, vilka kan ge mer insikt i läromedlens innehåll, genom att identifiera aktuella dimensioner i svensk kontext. Vidare har även fyra implikationer för svensk skola identifierats: a) vikten av lärares val av läromedel då vetenskapshistoriska kontexter varierar, b) lärarens medvetenhet om vetenskaplig utveckling och framställning, c) läromedels ”internal consistency” gällande vetenskapshistoria, d) bristen på fördjupande lärandeaktiviteter kopplat till vetenskapshistoria. Därför behövs forskning som visar vilka förtjänster och brister läromedel har, vilket möjliggör initierade val av lärare för komplettering av undervisning. Sammanfattningsvis visar detta arbete att vetenskapshistoria har stor potential som inte nyttjas fullt ut i läromedel vilket innebär att elever inte ges tillgång till viktiga resurser för lärande. Lärare måste vara medvetna om framträdande, undanskymda och frånvarande dimensioner i lärandeerbjudandet för att möjliggöra komplettering i resterande undervisning. Inte minst då individens utveckling gynnas, utan även för att stärka landets kapacitet att utbilda, skapa kompetens och kvalitetssäkra utbildning för framtida utmaningar och omställningar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-205067 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Vikinge, Magnus |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för tema |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds