Minst 500 000 av Sveriges befolkning har kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och ungefär 250 000 har hjärtsvikt. De två patientgrupperna hade många likartade symtom och en sjuksköterskeledd gemensam primärvårdsmottagning för dessa patienter kunde innebära många vinster. Ett av distriktssköterskans kompetensområde var att ha stödjande samtal om hur den enskilde patienten hanterade sin sjukdom. Syftet med uppsatsen var att jämföra copingförmåga och copingstrategier mellan patienter med KOL och patienter med hjärtsvikt, samt att undersöka eventuella skillnader av grad av ångest, depression, påverkan på funktion av fatigue och andfåddhet utifrån copingförmåga och användande av olika copingstrategier. Metoden var en beskrivande och jämförande tvärsnittsstudie. Patienter med KOL respektive hjärtsvikt från primärvården i tre landsting ingick i studien och de fick svara på en hemskickad enkät. De instrument som användes i denna studie var flera, bland annat Orientation to Life Questionnaire och Ways of Coping Questionnarie. Resultat: Patienter med hög KASAM skattade de olika symtomen lägre och patienter med låg KASAM skattade de olika symtomen högre. Patienter med KOL använde sig i högre grad av olika copingstrategier än vad patienter med hjärtsvikt gjorde. Patienter med hög grad av de olika copingstrategierna skattade de olika symptomen högre än de med låg grad av de olika copingstrategierna, med vissa undantag. Konklusion: Resultaten är intressanta och bör tas i beaktande i mötet med dessa patienter i gemensamma primärvårdsmottagningar genom råd och stöd för att minska att symtomen från KOL respektive hjärtsvikt har en negativ inverkan på deras liv. / At least 500 000 of the Swedish population have chronic obstructive pulmonary disease (COPD) and about 250 000 have heart failure. The two patient groups had many similar symptoms and a joint nurse-led primary care clinic for these patients could have many benefits. One of the district nurse's competences is supportive conversations with the individual patient about how they cope with their situation. The aim of this study was to compare coping ability and coping strategies among patients with COPD and patients with heart failure, and to investigate possible differences of degree of anxiety, depression, impact on the function of fatigue and breathlessness based on coping ability and the use of coping strategies. The method used was quantitative and comparative cross-sectional. Patients with COPD and patients with heart failure from three county primary care clinics were included in the study and they were asked to answer a questionnaire sent to their homes. The instruments used in this study were several, including Orientation to Life Questionnaire and the Ways of Coping Questionnaire. Results degree of SOC affected patients' estimation of the different symptoms. The conclusion was also that patients with COPD used in higher levels of different coping strategies than patients with heart failure did and the higher the degree of the different coping strategies, the higher the various symptoms were estimated, with some exceptions. Conclusion, the results are interesting and should be considered in the care of these patients in joint primary care clinics through advice and support to reduce the negative impact that COPD and heart failure have on their lives.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-31710 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Andersson, Eva, Wallin, Jessica |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds