Return to search

Fysisk aktivitet och dess betydelse för livskvalitet hos hjärtsviktspatienter : En litteraturstudie

SAMMANFATTNING Bakgrund: Hjärtsvikt är ett livslångt syndrom som anses vara ett globalt växande hälsoproblem. Syndromet har drabbat runt 20 miljoner människor världen över. Hjärtsvikt påverkar hela människans fysiska hälsa och livskvalitet därmed kräver patientens delaktighet i sin egen vård. Hjärtsviktspatienter har ökad risk att utveckla en stillasittande livsstil därför bör fysisk aktivitet utnyttjas som en behandlingsform.   Syfte: Syftet med detta arbete var att studera hur fysisk aktivitet kan påverka livskvaliteten hos patienter som lider av syndromet hjärtsvikt. Metod: Studien har en beskrivande design med litteraturöversikt som metod. Studien är baserad på kvantitativa originalartiklar från år 2012–2019. Sökningen skedde med databasen PubMed (Medline) och sökorden var MesH-termer samt fritextsökningar.  Resultat: I resultatet av studierna framkommer det att ett strukturerat träningsprogram gav en ökad fysisk prestationsförmåga och förbättrade livskvaliteten hos interventionsgrupperna. Genom information, rådgivning och uppmuntran förbättrade patienter egenvårdshantering men däremot var inte fysisk aktivitet som egenvårdsråd en lika effektiv metod för att förbättra livskvaliteten som ett strukturerat träningsprogram. Träningsmetoder som cykling, styrketräning, promenader, jogging, balansträning och aerobic gav signifikanta förbättringar i livskvaliteten hos hjärtsviktspatienter. Slutsats: Det framgår att olika former av träningsprogram som egenvårdsråd kan förbättra livskvaliteten hos hjärtsviktspatienter. Träning som egenvård ansågs effektfullt, dock visade resultatet att ett strukturerat träningsprogram var mer effektivt. Livskvaliteten förbättrades signifikant i de flesta studierna som använde någon form av kondition, styrketräning eller en kombination av dessa träningsprogram. Vidare studier behövs för att kunna tillämpa fysisk aktivitet som icke-farmakologisk behandling vid hjärtsvikt polikliniskt. / ABSTRACT Background: Heart failure is a lifelong syndrome which is considered as a globally growing health problem. The syndrome has affected about 20 million people around the world.The syndrome effects on physical health and quality of life of the patients therefore should patients participate in their self-care. Heart failure increase risk of developing a sedentary lifestyle thus physical activity should be used as a treatment. Aim: The aim of this work was to study how physical activity can affect the quality of life of patients suffering from heart failure syndrome. Method: The study has a descriptive design with literature review as method. The study is based on quantitative original articles from 2012-2019. The research was done with the PubMed (Medline) database and the keywords were MesH terms and free text searches. Results: The results of the studies show that different types of exercise methods can increase the physical performance and quality of life of intervention groups. Through information, counseling and encouragement improved the patient’s self-care but it was not as effective as a structured exercise program to improve quality of life. Exercise methods such as cycling, strength training, walking, jogging, balance training and aerobics provided significant improvements in the quality of life of heart failure patients. Conclusions: Various forms of exercise programs as a self-care advice can improve the quality of life of heart failure patients. Training as self-care was considered effective, however the results showed that a structured exercise program was more effective. The quality of life of patients was significantly improved by using of fitness, strength training or a combination of these exercise programs. Further studies are required to be able to apply physical activity such as non-pharmacological treatment in outpatient heart failure.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-408068
Date January 2020
CreatorsLagerqvist, Ellen, Mohammad Awaz, Fahimeh
PublisherUppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0025 seconds