Bakgrund: Patienter som vårdas palliativt behöver hopp för att klara av att leva den tid de har kvar. Sjuksköterskans omvårdnad av patienter som vårdas palliativt är förbundet med patienters upplevelse av hopp. I svensk kontext har det sedan 1998 inte publicerats någon studie som visar resultat angående hur sjuksköterskor gör för att förmedla hopp till patienter som vårdas palliativt.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa hur sjuksköterskor i Sverige förmedlar hopp till patienter som vårdas palliativt.Metod: En kvalitativ empirisk induktiv studie genomfördes. Åtta sjuksköterskor som arbetade på palliativ vårdavdelning eller Avancerad Sjukvård i Hemmet-enheter (ASIH) intervjuades. Intervjuerna analyserades med inspiration av Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys (2004). Resultat: Studien visar att sjuksköterskorna omriktar hoppet, tillåter det otroliga hoppet, bygger relationer, samtalar, hjälper praktiskt, symtomhanterar medicinskt, berör fysiskt och involvera andra för att förmedla hopp till patienter som vårdas palliativt. Resultatet presenteras som kategorier och subkategorier, där kategorierna utgör ovanstånde begrepp.Konklusion: Studien visar särskilt att sjuksköterskorna omriktar hoppet samt tillåter det otroliga hoppet för att förmedla hopp till patienter som vårdas palliativt. Studien visar även på spänningen mellan dessa båda kategorier. / Background: Patients in palliative care are in need of hope to be able to live during the time left for them. The nursing care of patients in palliative care is connected to the patient’s experience of hope. In a Swedish context it has not been published any study since 1998, concerning how nurses do to mediate hope to patients in palliative care.Aim: The aim of this study was to elucidate how nurses in Sweden mediate hope to patients in palliative care.Method: A qualitative empirical inductive study was conducted. Eight nurses working in a palliative care-unit or a palliative home care-unit (ASIH) were interviewed. The interviews were analyzed with inspiration of Graneheim & Lundman´s qualitative content analysis (2004).Results: The study shows that nurses redirect the hope, permit the incredible hope, build relationships, help with practicalities, handle symptoms medically, touch physically and involve others to mediate hope to patients in palliative care. The result is presented in categories and subcategories, where the categories constitute above-mentioned concepts.Conclusion: The study especially shows that nurses redirect the hope and permit the incredible hope to mediate hope to patients in palliative care. The study also shows a tension between these two categories.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-26896 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Adrian, Thomas, Andersson, Rasmus |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö högskola/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0084 seconds