Studien tar avstamp i en debattartikel som handlar om renovering, av framförallt miljonprogrammen, och om människor som tvingas flytta på grund av höjda hyror som följd. Mycket av allmännyttans bostäder byggdes under 60- och 70-talet och har idag ett renoveringsbehov. Syftet med studien är att undersöka hur kommunala allmännyttiga bostadsbolag ser på sitt samhällsansvar när det kommer till hyreshöjningar till följd av renoveringar. För att få svar på det antar studien en kvalitativ forskningsmetod, där kvalitativa intervjuer med fyra olika allmännyttiga bostadsbolag, utgör grunden i studien. Studien tar sin utgångspunkt i kritisk urbanteori och analysen av resultatet grundar sig i det. Begrepp som nyliberalism och gentrifiering behandlas. I analysen framgår det att de allmännyttiga bostadsbolagen är medvetna om att billiga bostäder blir färre när renoveringar utförs och den nya hyran höjs utifrån bruksvärdesprincipen. Att renovering utförs motiveras med att byggnadernas tekniska egenskaper måste säkras för att hålla i många år till, att säkra fastigheternas värde samt stadsdelsutveckling. Bolagen menar att allt måste vara affärsmässigt enligt lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag vilket innebär att kalkylen måste gå ihop vid ett renoveringsprojekt. I analysen framgår det också att bostadsbolagen arbetar med stadsdelsutveckling, särskilt i miljonprogramsområdena, för att få till en bättre blandning av olika grupper av människor. Då är renoveringar en del i att locka nya grupper till ett område. Det finns tidigare forskning som visar på riskerna med stadsdelsutveckling och då benämns det med begreppet gentrifiering där områden förändras i karaktär och vilka människor som finns på platsen. De allmännyttiga bostadsbolagen höjer hyran vid renovering i enlighet med bruksvärdet men försöker inte göra onödiga tillägg i samband med renovering för att på så sätt inte få en alltför hög hyreshöjning. Slutsatsen är att de tar sitt samhällsansvar och rollen som allmännyttigt bostadsbolag på allvar som innebär goda bostäder för alla, men att krav på affärsmässighet försvårar genomförandet av detta. / The study is based on a debate article that deals with renovation, especially the million programs, and about people who are forced to move due to increased rents as a result. Much of the public housing was built in the 60s and 70s and is currently in need of renovation. The purpose of the study is to investigate how municipal public housing companies view their social responsibility when it comes to rent increases as a result of renovations. To get an answer to that, the study adopts a qualitative research method, where qualitative interviews with four different public housing companies form the basis of the study. The study takes its point of departure in critical urban theory and the analysis of the results is based on it. Concepts such as neoliberalism and gentrification are addressed. In the analysis, it appears that the public housing companies are aware that cheap housing becomes fewer when renovations are carried out and the new rent is raised based on the use value. The fact that renovation is carried out is justified by the fact that the technical properties of the buildings must be secured in order to last for many more years, securing the property's value and urban neighborhood development. The companies believe that everything must be business-oriented according to the Act on Public Benefit Municipal Housing Corporations, which means that the calculation must add up in a renovation project. In the analysis, it also appears that the housing companies work with urban neighborhood development, especially in the million program areas, to achieve a better mix of different groups of people. Then renovations are part of attracting new groups to an area. There is previous research that shows the risks of urban neighborhood development and then it is referred to with the concept of gentrification where areas change in character and which people are there. The public housing companies raise the rent during renovation in accordance with the use value, but do not try to make unnecessary additions during a renovation in order not to get an excessively high rent increase. The conclusion is that they take their social responsibility and role as a public housing company seriously, which means good housing for everyone, but that commercial requirements make it difficult to implement this.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-53734 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Starlid, Simon, Erlandsson, André |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds