På grund av den förvärrade krigssituationen i Syrien under 2015 har invandringen till Europa i allmänhet och Sverige i synnerhet ökat avsevärt (UNHCR, 2015). En stor grupp av dem som sökt sig till Sverige i hopp om ett nytt liv är ensamkommande barn. Barnen och arbetet kring dem föranleder en ökad arbetsbelastning på de svenska kommunerna till vilka barnen kommer och enligt lag har rätt att tas om hand. Arbetet med ensamkommande barn är komplext. Den största delen av de ensamkommande barnen är pojkar i övre tonåren som tagit sig till Sverige på ett ofta svårt och krävande sätt. Många gånger med svåra mentala trauman som följd vilka utvecklar överlevnadsstrategier som försvårar livsanpassningen till det svenska samhället. Barnens psykiska hälsostatus påverkar även om de anammar den hjälp och den vård de erbjuds vid ankomst till den nya hemkommunen. Komplexiteten i samarbetet mellan flertalet myndigheter och kommunen försvårar även arbetet för kommunens socialtjänstemän. Denna studies syfte är att få en djupare förståelse för hur Nacka Kommun arbetar med ensamkommande barn samt att lyfta fram vilka svårigheter som socialsekreterare har i sitt arbete med ensamkommande barn. Studiens resultat baseras på intervjuer med tre socialsekreterare anställda vid avdelningen för Integration och flyktingmottagande på Nacka kommun. Respondenternas svar har därefter analyserats/jämförts med tidigare forskning på området. Studiens resultat beskriver att det är till en fördel om socialsekreterarna har erfarenhet av att arbeta inom Socialtjänsten med barn och ungdomar. Då det bidrar till en förståelse för hur man ska arbeta för att nå de ungas behov i from av stöd och omsorg, men även sociala relationer. Svårigheter som socialsekreterarna dagligen arbetar med, är de ensamkommande barnens psykiska ohälsa, då de fortfarande lever men en överlevnadsstrategi, något som ibland kan resultera i en destruktivitet. Stora delar av de vårdinsatser som ges för att behandla barnets psykiska ohälsa accepteras inte av det individuella barnet. Det har resulterat i att socialsekreterarna får arbeta med andra metoder än planerat för att barnet ska få en så positiv personlig utveckling som möjligt för att utveckla ett gott liv i Sverige.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-121046 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Lundberg, Louise |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds