Kontinuerligt försvårade och mer krävande energikrav utlyst från den Europeiska unionen ochsvenska myndigheter har lett till en förändring av hur konstruktionsdetaljer och lösningar somanvänds inom nyproduktionssektorn utformas. Förändringarna har skapat en osäkerhet ur enfuktsäkerhetssynpunkt. Uttökade krav och förbättrad energiprestanda låter som ett problemfrittideal att sträva efter, dock har det i många fall lett till oförutsägbara konsekvenser i olika delar avbyggnaden. Två av de byggnadskomponenter som påverkats har varit ytterväggar och kallvindarsom har varit utformade utefter nya energikrav i nyproducerade hus.Den största utmaningen med utformningen av nyare kallvindar har varit balansgången mellanhög energiprestanda genom ökad isoleringstjocklek och fuktsäkerhet. Ökad isoleringstjocklekkombinerat med minimerad värmeförlust från ventilationsaggregat, inomhus och skorstenar harlett till, i överlag, kallare vindutrymmen med ökad risk för kondensation av fukt på kallare ytor ijämförelse med äldre byggnader. En lösning på detta har varit inkluderingen av uteluftsventileringi utformningen av vinden. Detta har lett till en återkommande fråga angående den optimalaluftomsättningen som krävs för utökad fuktsäkerhet, och i vissa fall, om uteluftsventilering ensär nödvändig.En annan stor utmaning har varit att säkerhetsställa fuktsäkerheten i väggar som är isolerade ien högre grad. Det finns en potentiell risk för kondens i kalla, yttre ytor om isoleringen utökas.Utöver detta så existerar det en hel del lösningar som har fungerat i det förflutna men som lärleda till ökad risk för skada när det kombineras med nya utformade lösningar som uppfyllerenergikraven.Detta arbete har fördjupat sig i dessa två komponenter, ytterväggar och kallvindar, för atthitta kritiska designval som har en stor påverkan på fuktsäkerheten. Arbetet har skett medsimuleringsprogrammen IDA ICE och WUFI 6. Båda programmen har kombinerats för attuttnyttja deras styrkor i simuleringsprocessen.Resultatet visar att en låg luftomsättning är optimal. Ingen ventilering alls lär leda till ökadfukthalt och ökad luftomsättning lär leda till en betydligt högre risk för mögel på råsponten ivinden. Placeringen av ett litet isoleringslager ovanpå råsponten leder till en minskad risk förmögel.Ytterväggar med tjockare isolering är mer benägna att skadas i jämförelse med mindre isoleradeväggar. Dock är det visat att en uttökad isoleringstjocklek även kan vara till fördel för att minskamögelrisken om isoleringslagret som uttökas är det yttersta isoleringslagret. Ett annat krav är attdet yttersta lagret bör ha dränerande egenskaper, exempelvis mineralull. Beräkningarna har ävenpåvisat ett antal andra faktorer som påverkar fuktsäkerheten i dess helhet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-289423 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Saleh, Yad |
| Publisher | KTH, Hållbara byggnader |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 20545 |
Page generated in 0.0036 seconds