The purpose of this study is to contribute with knowledge of how preschool teachers describe the work with inclusion in practice. Based on the purpose, four questions were formulated. The study was based on a phenomenographic method set to highlight variations of conceptions of inclusion and its working methods. Data were collected via semi-structured interviews with open-ended questions. The interviews are conducted both digitally and physically with five licensed preschool teachers with varied professional experience. All interviews were recorded in order to then be transcribed and analyzed. The material was then analyzed through a seven-step phenomenographic analysis model to highlight variations in preschool teachers' conceptions regarding the working methods of inclusion. In the work with inclusion, preschool teachers perceive that they work for the children to participate based on their needs and conditions. Preschool teachers perceive that they adapt and use strategies, as well as special educational tools as support. Adaptations are perceived to take place based on the children's conditions and needs. Strategies are highlighted as "training backwards" and clarifying pedagogy. Special educational tools are mainly perceived as image support and TAKK. The creation of learning environments is mainly based on the children's interest. An inclusive learning environment is perceived as changeable, visabel and accessible by preschool teachers. There has been a variation in conceptions regarding children's participation and pre-school teachers' control over the learning environment. Perceived obstacles to being able to work optimally inclusively are perceived by pre-school teachers as: lack of staff, lack of time, lack of resources regarding finances and competence development, documentation requirements and that one does not have the same view of inclusion in the work team. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver arbetet med inkludering i praktiken. Utifrån syftet så formulerades fyrafrågeställningar. Studien baserades på en fenomenografisk metodansats för attlyfta fram variationen av uppfattningar om inkludering och dess arbetssätt.Data har samlats in via semi-strukturerade intervjuer med öppna frågeställningar. Intervjuerna genomfördes både digitalt och fysiskt med fem legitimerade förskollärare med varierad yrkeserfarenhet. Samtliga intervjuer speladesin för att sedan kunna transkriberas och analyseras. Materialet analyseradessedan genom en sjustegs fenomenografisk analysmodell för att framhäva variationer i förskollärares uppfattningar rörande inkluderingens arbetssätt. I arbetet med inkludering uppfattar förskollärare att de arbetar för att barnen ska fådelta utifrån sina behov och förutsättningar. Förskollärare uppfattar att de anpassar och använder strategier, samt specialpedagogiska verktyg som stöd. Anpassningar uppfattas ske utifrån barnens förutsättningar och behov. Strategierlyfts som ”baklängesträning” och tydliggörande pedagogik. Specialpedagogiska verktyg uppfattas främst som bildstöd och TAKK. Vid skapandet av läromiljöer utgår man huvudsakligen från barnens intresse. En inkluderandelärmiljö uppfattas som föränderlig, tydlig och tillgänglig av förskollärarna. Dethar framkommit en variation i uppfattningar gällande barns delaktighet ochförskollärares styrande rörande läromiljön. Upplevda hinder för att optimaltkunna arbeta inkluderande uppfattas av förskollärarna såsom: personalbrist,tidsbrist, brist på resurser gällande ekonomi och kompetensutveckling, dokumentationskrav och att man inte har samma syn på inkludering i arbetslaget.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-91105 |
Date | January 2022 |
Creators | Björk, Linn |
Publisher | Karlstads universitet |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | English |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds