How can the public sector eff ectively intervene in and govern urban regenerationin historic environments? Th is report examines three cases of historic industrialstructures recently renewed and (partially) preserved in Norrköping, Baltimoreand Milano. In all cases the public sector in the form of national/federal state,county/state/region and municipal level approached regeneration with a spectrumof policies. Th e report studies how public policy has infl uenced generationeff ects in these formerly industrial districts. In Norrköping a redundant papermill was turned into a conference and symphony hall, in Baltimore an old foundryand machine shop was redeveloped into a mixed cooperative hub for arts andcrafts and housing, and lastly, in Milano a former state owned tobacco manufacturingplant is to be reused as a national center for fi lm making. In all threecases the new uses are defi ned as cultural and creative, in one way or the otherusing the industrial heritage of the place. Historic preservation policy clearly hasa role to play in urban regeneration. Th e selection of policy tools depends on thestructure of the public sector, the possibilities of partnerships and local politicaltraditions. Surprisingly, the Swedish case proved to be much more effi cient whenconsidering partnership, showing that the forms of cooperation in the U.S. casewas more instrumental and poorly adapted to local circumstances. Finally, theauthor ponders over the possibility of historic preservation policies to intervenemore actively in order to contribute to urban regeneration. / Hur kan det off entliga gripa in i och styra förnyelsen av historiska stadsdelar ien önskvärd riktning? Den här rapporten studerar hur tre aktuella fall med äldreindustribebyggelse nyligen förnyats i Norrköping, Baltimore respektive Milano.I samtliga fall har den off entliga sektorn i form av stat, län/delstat/region ochkommunnivå närmat sig förnyelsen med hjälp av olika strategier. Med hjälp avnordamerikansk forskning om off entlig förvaltning studerar rapporten hur dessastrategier, s.k. policyverktyg, påverkat förnyelsen och vilka deras respektive förtjänsterär. Gemensamt är också att de tre områdena har getts kulturella funktionerdär platsens historia utnyttjas. De fyra verktyg som studeras här är reglering,anslag, skattesubventioner och off entlig–privat samverkan. Vilka strategier somväljs beror på den nationella förvaltningsstrukturen, vilka möjligheter till samverkanmed andra sektorer som föreligger och på lokala och regionala politiska traditioner.En förvånande slutsats är att det svenska fallet visade sig vara betydligt mereff ektivt i sin samverkan mellan off entlig och privat sektor än det amerikanska,där samarbetsformerna visade sig vara mycket mer instrumentella och svåranpassade.I slutet av rapporter jämför och refl ekterar författaren över kulturmiljövårdensmöjligheter att mer aktivt bidra till ekonomisk och social förnyelse i städer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hgo-292 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Legnér, Mattias |
| Publisher | Högskolan på Gotland, Avdelningen för Kulturvård, Norrköping : Centrum för kommunstrategiska studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Report, info:eu-repo/semantics/report, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, 1402-876X ; 2008:4 |
Page generated in 0.0084 seconds