Vad är lycka och hur uppnås den ultimata lyckonivån? Möjligen är definitionen av begreppet lycka ett av de mest omtvistade. I denna uppsats kommer lycka att preciseras till subjektivt välbefinnande. Subjektivt välbefinnande är ett självupplevt tillstånd om hur tillfreds en individ är med sin tillvaro. Inledningsvis kommer begreppets relevans och mätbarhet att diskuteras, samt hur det förankras i ekonomisk teori, men även de psykologiska aspekterna av hur förändringsbart subjektivt välbefinnande är. Genom historien har länders välstånd mätts i ekonomiska mått där det självupplevda välbefinnandet har hamnat i bakgrunden. Att subjektivt välbefinnande inte är synonymt med ekonomisk framgång har väckt ett intresse bland ekonomer att ta fram kompletterande välfärdsmått för att utveckla välfärden på ett mer hållbart sätt. Baserad på tidigare forskning tar denna uppsats upp faktorer som kan ha en effekt på välbefinnandet. Syftet är således att statistiskt undersöka faktorerna inkomst, kön, ålder, hälsa, utbildning, sysselsättning, familjeförhållande, samt individens personlighet, värderingar och levnadsvillkor påverkan på det subjektiva välbefinnandet för den svenska befolkningen. Detta kommer göras med hjälp av data från SOM-institutet år 2018 och analyseras genom spridningsdiagram, OLS-regressioner och logistiska regressioner. Resultatet från regressionsanalyserna visar exempelvis att högre inkomst, att vara kvinna, att ofta umgås med vänner och inneha en bra självupplevd hälsa har en positiv effekt på det subjektiva välbefinnandet. Att vara arbetslös eller att rösta på något av partierna som ligger i ytterkanterna på den politiska vänster-högerskalan är däremot negativt för det självupplevda välbefinnandet. För att besvara uppsatsens syfte förs en diskussion om resultatets relevans. Är det arbetslösheten som har en negativ effekt på det subjektiva välbefinnandet, eller är det så att individer som upplever ett lägre välbefinnande i större utsträckning har svårare att få ett arbete, samt att behålla ett. Detta skulle innebära att det inte är arbetslösheten i sig som minskar nivån av välbefinnandet, samt är det umgänge med vänner som ökar välbefinnandet eller är realiteten att personer som har ett högre välbefinnande i regel har ett större socialt umgänge. Detta och flera andra diskussioner om kausalitet avslutar denna kvantitativa studie om jakten på lyckan. / What is the true meaning of happiness and how can you achieve the ultimate level of happiness? The definition of happiness is dispersed. In this study happiness will be defined as subjective well-being. Subjective well-being refers to how people experience their quality of life. The relevance of subjective well-being and the method used to measure it will be discussed, as well as the psychological perspective about how changeable happiness is. In recent centuries countries' welfare have been measured in economic terms and measures of well-being has fallen into the shadows. Since subjective well-being is not synonymous with economic success the interest of developing more sustainable measure for comparing countries welfare has increased among economist. The main purpose of this study is to investigate which factors have an impact on the subjective well-being. Based on earlier research this study investigates if and how income, gender, age, health, education, occupation, family conditions and the individual's personality, values and living conditions effect the well-being for the Swedish population from the year 2018. This will be done using data from the SOM-institute and analyzed by computing scatterplots, OLS-regression and logit regression. The results from the regression analysis indicates that higher income, being a woman, often socialize with friends and experience a high level of health has a positive impact on subjective well-being. Being unemployment and vote for parties that lies on the outside corners instead has a negative impact of well-being. To be able to answer the purpose of the study a discussion about the relevance of the result will take place. Is it unemployment that has a negative impact or is the reality that unhappy people are more likely to end up outside the labor market? And is it positive to often hang out with friends or is the veracity that happier people in fact have a greater social interaction. This and several other discussions about causality will summarize this quantitative study about the pursuit of happiness.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-84216 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Lyckerius, Linnéa, Sundin, Evelina |
| Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds