Riebe, Åsa (2016). ”… det går åt rätt håll i alla fall” – En fallstudie av ett arbetslags arbete med ett lärandemål i ämnesområdet kommunikation för en tonårselev med autism och intellektuell funktionsnedsättning i träningsskolan (”… at least we make a progress” – A case study of the work with a learning goal in the subject area of Communication for an adolescent student with Intellectual Disability and Autism in a Special Education setting. Speciallärarprogrammet, Institutionen för Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö högskola.I den specialpedagogiska forskningen finns det en lucka vad gäller kunskapsutveckling och bedömning inom träningsskolan (Vetenskapsrådet, 2015). Föreliggande studie undersöker hur ett arbetslag i grundsärskolans inriktning träningsskola, som under en termin medverkar vid fyra möten i formativ bedömning, arbetar med ett lärandemål i ämnesområdet kommunikation. Lärandmålet är: ”Eleven ska öka sin förmåga att kommunicera i flera sammanhang via kommunikationskartor.”Syftet för studien är att undersöka hur arbetslaget arbetar med lärandemålet för en elev med autism och utvecklingsstörning under en termin, och de preciserade frågeställningarna är ”Hur ser processen för arbetet med ett lärandemål i ämnesområdet kommunikation ut?”, ”Vilka svårigheter och möjligheter möter arbetslaget?” och ”På vilket sätt arbetar arbetslaget med formativ bedömning?”Den teoretiska ramen innefattar tidigare forskning om autism och kommunikation samt om formativ bedömning. Som teoretisk utgångspunkt har i studien använts ett sociokulturellt perspektiv på lärande.För empirin har en hermeneutisk ansats tagits och tre samtalsintervjuer, två observationer och personalens loggbok har kritiskt analyserats.Resultatet visar att processen med den formativa bedömningen och arbetet med lärandemålet är i en inledningsfas. Lärandemålet som arbetslaget har utarbetat är relativt brett, vilket kan vara en orsak till att eleven under studiens gång inte har utvecklats mot målet. Arbetslaget har stött på svårigheter i arbetet, vilket till viss del handlar om att förutsättningarna för utvecklingsarbetet har lett till att flera i arbetslaget inte har tagit del av innehållet i utvecklingsarbetet och att loggboken nästan inte har använts. De har även mött möjligheter och upplever att utvecklingsarbetet har lett till att de numera pratar mycket mer om kommunikation. Det går att se att arbetslaget till viss del arbetar formativt, även om det inte är på ett strukturerat och planerat sätt. Studien har gett erfarenheter och kunskaper om att leda ett pedagogiskt utvecklingsarbete och om vilka implikationer det kan komma att få för den medverkande personalen. Av resultaten går att dra slutsatsen att arbetslaget antagligen skulle ha fått ut mer av utvecklingsarbetet om handledaren för utvecklingsarbetet i formativ bedömning hade haft en aktiv roll mellan de pedagogiska gemenskaperna. Detta är en viktig lärdom för andra skolor som planerar att genomföra liknande projekt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-31309 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Riebe, Åsa |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö högskola/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds