Bakgrund: I Sverige är det många människor med någon typ av funktionsnedsättning som varje år får insatser via LSS. År 2021 gick 6386 stycken insatser till barn mellan 0-12 år och 23362 stycken till barn och unga mellan 13-22 år. I och med detta är det en mängd vårdnadshavare i Sverige som lever med ett eller flera barn med funktionsnedsättning och insatser från LSS. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur vårdnadshavare till barn som omfattas av personkrets ett i LSS, upplever insatser kopplat till sitt eget mående och vardag. Med insatser syftar jag i den här uppsatsen på avlastning i form av avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet samt korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt lov (LSS, 9§). Syftet är också att lyfta de närstående, i det här fallet vårdnadshavare, och undersöka deras perspektiv samt ge dem en röst och möjlighet att berätta om sina egna känslor kopplat till insatserna. Metod: Metoden jag har använt mig av är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie då jag vill ge möjlighet för mina respondenter att utveckla sina svar. Jag har intervjuat fem vårdnadshavare. Jag har använt mig av teorin om socialt stöd samt The stress process model och analyserat materialet med hjälp av en tematisk analys. Resultat: Respondenterna beskriver att det finns både positiva och negativa aspekter i de här insatserna. De negativa aspekterna är ett problem och kan resultera i att färre vårdnadshavare söker hjälp från samhället. Diskussion: Studien visar bland annat på brister när det kommer till hur några LSS insatser är utformade och de kräver att familjen själva hittar en lösning som fungerar för dem. / Background: In Sweden many people with some kind of disability are granted help from The National Disability Act (LSS) every year. In 2021 6386 of the services went to children between the ages of 0-12, and 23362 of the services was given to children in the ages of 13-22 years. Because of this there are a number of caregivers in Sweden who live with one or more children with disability/disabilities who is given services from LSS. Purpose: The purpose of this study is to explore how the caregivers experience the services of service at home, short time stay away from home for the child and short time supervision after school and on school holidays for children over 12 in the context of their own lives. The aim is also to raise the voices of the child’s caregivers and give them the opportunity to express their experience of help from LSS. Method: The method I have used is a qualitative interview study. I wanted my study participants to have the opportunity to expand their answers. I have interviewed five caregivers. I have used The stress process model and Social support theory as theory in this study and analysed the data with the thematic analysis method. Results: is confirmed by my participants that it is both positive and negative aspects in this type of services. The negative aspects are a problem and my result in less caregivers seeks help from the society. Discussion: My study shows gaps when it comes to how some contributions are designed and how they require the family to find their own solutions.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-10330 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Plynning, Elsa |
| Publisher | Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds