Den här studien presenterar, tolkar och analyserar Seyla Benhabibs kommunikativa etik samt undersöker vilka implikationer denna får för religionsdialog som praktisk diskurs. Med utgångspunkt från den kommunikativa etikens båda grundläggande principer om universell moralisk respekt och egalitär ömsesidighet samt idén om det radikalt situerade moraliska subjektet arbetar författaren fram ett förslag på normativa utgångspunkter för religionsdialog mellan kristna och muslimer i Sverige. Aspekter av genus och makt kommenteras särskilt. Studien visar på hur den kommunikativa etiken ställer långtgående krav på dialogens förutsättningar, förberedelser likväl som på dess deltagare. Samtidigt framträder en etik som inte väjer för kontroversiella frågor och obehagliga samtal. I studien framhålls dialogens upprätthållande och kontinuitet som det överordnade målet. / This study presents, interprets and analyzes Seyla Benhabib's discourse ethics, and investigates its implications for religious dialogue as practical discourse. On the basis of the fundamental principles of universal moral respect and egalitarian reciprocity, as well as the idea of the situated moral self, the author proposes ten normative starting points for inter-religious dialogue between Christians and Muslims in Sweden. Aspects of gender and power are commented in particular. The study shows how discourse ethics impose far-reaching demands on the conditions of the dialogue, on the preparation of it as well as on its participants. The continuity of dialogue is emphasized as the overall goal.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-323089 |
Date | January 2017 |
Creators | Bergsten, Åsa |
Publisher | Uppsala universitet, Teologiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds