This study examines how mental illness in the movie “Joker” (2019) is portrayed. Thestudy uses a qualitative content analysis with a class-perspective using sociologistPierrie Bourdieu's theoretical concepts. The main questions of this study are howBourdieu's theoretical concepts habitus, strategy, field and capital are portrayed as itrelates to mental illness.The study follows a traditional structure while using a qualitative content analysis. Itdoes so by implementing a coding-phase, followed by categorization and lastly, andmostly, thematization. By doing so it allows for a greater deal of interpretation whichis essential for answering the study's purpose.The study suggests that the portrayal of mental illness in the movie is nuanced andtherefore not necessarily all good nor bad. It argues that by humanizing the movie'smain character it highlights deeply rooted systematic issues through a paralleldepiction of a mentally ill person and the society's downfall, all while also portrayingmental illness as logical within the given context. However, it also suggests that themovie, through the lens of the social sphere, portrays the issue of mental illness asone reserved for society's alienated population. / Denna undersökning analyserar hur psykisk ohälsa skildras i filmen “Joker” (2019).Undersökningen genomförs med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och använderett klassperspektiv med utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier och begrepp.Analysen tar fasta på hur Bourdieus teoretiska begrepp habitus, strategi, fält ochkapital gestaltas och vad det innebär för skildringen av psykisk ohälsa.Undersökningen följer en traditionell struktur vad gäller kvalitativ innehållsanalys.Detta sker genom användning av en kodningsfas, kategoriseringar och tematisering.Denna struktur möjliggör för en större tolkningsfrihet, något som är essentiellt för attkunna besvara undersökningens syfte.Undersökningens resultat argumenterar för att skildringen av psykisk ohälsa i filmenär nyanserad och därigenom inte uteslutande negativ eller positiv. Resultatet tyderpå att filmens humanisering av dess huvudkaraktär genom en parallell illustration aven psykiskt sjuk persons och ett samhälles förfall belyser djupt rotade systematiskaproblem, samtidigt som den också skildrar psykisk ohälsa som logisk inom den givnakontexten. Undersökningen hänvisar dock också till filmens gestaltning av detsociala rummet som en problematisk aspekt då det skildrar psykisk ohälsa somreserverat för samhällets alienerade befolkning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-66185 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Brandt, Adam |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds