Inledning Med minoritetslagens inträde 2010 skapades debatt om minoriteternas ställning i samhället. I läroplanen som utgavs 2011 står det att elever i mellan- och högstadiet ska få kännedom om Sveriges nationella minoriteter och deras språk. Syfte Syftet är att bidra med kunskap om högstadieelevers kännedom om, och deras attityder till, Sveriges nationella minoritetsspråk, att jämföra om kännedom och attityder till landets nationella minoritetsspråk skiljer sig mellan två kommuner och mellan könen samt om kännedomen varierar mellan årskurs sju och årskurs nio. Metod och urval Studien är kvantitativ med enkät som instrumentet. Respondenterna är elever i årskurs sju och nio från två olika högstadieskolor i två olika kommuner. En skola låg i en förvaltningskommun och en i en icke-förvaltningskommun. Resultat Resultatet visar att elever i årskurs sju har fått mer undervisning än elever i årskurs nio. Elever som går i en skola i en förvaltningskommun har inte större kännedom om Sveriges nationella minoritetsspråk än elever den andra kommunen. Elever som känner till de nationella minoritetsspråken är mer positiva till dem än elever som inte känner till dem. Resultaten visar även att flickor har en mer positiv attityd till de nationella minoritetsspråken än pojkar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-21434 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Motiei, Mona, Tordsson, Erik |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0138 seconds