Prokrastinering är ett utbrett fenomen över hela världen som innebär att frivilligt skjuta upp eller inte fullfölja uppgifter trots vetskapen om de negativa konsekvenserna till följd av det. Det kan ses som en irrationell försening av vissa åtaganden, ofta för att undvika negativa känslor, eller som ett tecken på bristande självreglering när man konfronteras med utmanande eller obekväma uppgifter. Forskning visar att prokrastinering är kopplad till depression, ångest, ökad stress och sämre akademiska prestationer. Det verkar dessutom som att antalet personer som uppvisar uppskjutarbeteende och graden av prokrastinering ökar. Denna studie ämnade att utforskaeventuella samband och förhållanden mellan självskattad prokrastinering, skam och känsloreglering. Den undersökte även om dessa förhållanden modereras av ålder. Studien genomfördes för att öka förståelsen kring prokrastinering och dess negativa effekter. Genom att identifiera mekanismer bakom prokrastinering kan interventioner anpassas för att minska beteendet och öka välbefinnandet. En enkät distribuerades till allmän befolkning där 200 individer svarade, varav 37 män och 163 kvinnor. Medelåldern för samtliga deltagare var 39,21, SD = 11,06. Resultaten visade att skam, känsloregleringssvårigheter och prokrastinering är signifikant korrelerade. Högre nivåer av skam och känsloregleringssvårigheter är associerade med ökad tendens till prokrastinering. Även om ålder inte visade sig vara en signifikant moderator visademedelvärden hur skam och känsloregleringssvårigheter samt prokrastinering minskar med ålder. / Procrastination is a global phenomenon, involves the voluntary delay or non-completion of tasks despite awareness of the negative consequences. Often percieved as an irrational postponement of certain commitments to avoid negative emotions, or as a sign of deficient selfregulation when confronted with challenging or uncomfortable tasks. Research indicates that procrastination is linked to depression, anxiety, increased stress, and poor academic performance. Moreover, it appears that the number of individuals exhibiting procrastinatory behavior and the degree of procrastination are on the rise. This study aimed to explore potential associations and relationships between self-reported procrastination, shame, and emotion regulation. The research also investigated whether these relationships were moderated by age. The study was conducted to enhance understanding of procrastination and its negative effects. By identifying mechanisms behind procrastination, interventions can be tailored to reduce the behavior and increase wellbeing. A survey was distributed to the general population, with 200 individuals responding of which 37 identified as men and 163 as women. The mean age of all participants was 39.21, SD = 11.06. The results showed that shame, difficulties in emotion regulation, and procrastination are significantly correlated. Higher levels of shame and emotion regulation difficulties are associated with an increased tendency to procrastinate. Although age did not prove to be a significant moderator, mean values demonstrated how shame, emotion regulation difficulties, and procrastination decrease with age.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-107383 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Tedestam, Josefin, Tiger, Jannice |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds