I MD 1976:8 fastslog domstolen att könsdiskriminerande reklam inte ska anses omfattas av MFL då lagen syftar till att skydda näringsidkare och människan som konsument, inte människan som kön. Sedan dess har diskussioner förekommit huruvida en reglering behövs mot könsdiskriminerande reklam och vilket tillvägagångssätt som är effektivast för att minska sådan reklam. Vissa anser att om det skulle stiftas en lag behöver det ske en grundlagsändring på grund av att det kan anses inskränka på yttrandefriheten medan vissa inte alls anser att så behöver vara fallet. Idag och sedan en tid tillbaka är könsdiskriminerande reklam reglerat i form av en självreglering med ett egenåtgärdssystem. Det är stiftelsen Reklamombudsmannen och Reklamombudsmannens opinionsnämnd som reglerar den typen av reklam. Dessa två instanser fungerar som en vägledning och kan antingen fälla eller fria ett beslut. Ett fällande innebär att beslutet offentligt publiceras. Det finns således inget sanktionssystem och inga straff kan utdömas. Det har med tiden skett undersökningar för att se hur mycket reklam påverkar människan och samhället och vad som påverkas. Det har konstaterats att det inte endast är varumärket som reklamen rör och dess association till företaget bakom som påverkas utan även värderingar. Reklam har på så sätt bidragit till att skapa och förstärka stereotyper. Undersökningar har påvisat att reklam kan ha negativa konsekvenser på självkänsla och kan vara en grund till psykisk ohälsa. Dessutom har det poängterats att könsdiskriminerande reklam förhindrar samhället att uppnå jämställdhet. Det har på grund av detta diskuterats fram och tillbaka vilka åtgärder som behöver beaktas och tillämpas för att motverka problematiken. Vissa menar att det behövs och krävs en lagstiftning för att motverka och få bort sådan typ av reklam som bidrar till negativ självbild och påhittade ideal om hur en man och kvinna bör se ut, bete sig och vara. Medan andra fortfarande håller fast vid att det inte finns juridiska förutsättningar för att lagstifta mot könsdiskriminerande reklam på grund av att det går emot grundlagarna. Denna uppsats har därmed behandlat om dagens självreglering är tillräcklig för att uppnå ett jämställt samhälle. Oavsett om det anses vara tillräckligt eller ej kvarstår ändock frågan om det finns juridiska förutsättningar för att lagstifta mot könsdiskriminerande reklam utan att det krävs en grundlagsändring. Detta är något som har att diskuteras närmare. Slutligen har en analys förts gällande vilka moralbildande effekter en eventuell lagstiftning på området skulle få och om det skulle kunna bidra till att samhället och människan får en annan självbild och syn på andra. En diskussion har således skett om det är hypotetiskt möjligt att bryta eller i alla fall minska den stereotypa bilden av mannen och kvinnan med hjälp av en lagstiftning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-68281 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Pettersson, Filippa |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds