Studien syftade till att undersöka hur en intensivundervisning i matematik kunde organiseras och planerasför en liten grupp bestående av tre elever i årskurs 7. Studien skulle också undersöka vad som hände medelevernas matematiska lärande samt hur de upplevde en sex veckor lång intensivundervisning imatematik. Undervisningen planerades utifrån den sociokulturella teorin som var studiens lär teori. Densociokulturella teorin innebär att den sociala varelse som människan är, lär sig nya kunskaper genomaktiviteter med andra människor. I studien medförde det att eleverna undervisades gemensamt i den lillagruppen för att öka sina matematiska kunskaper. Denna form av intensivundervisning innebar att elevernabland annat gemensamt fick lösa olika typer av diskussionsuppgifter. I studien ingick också formativbedömning på så vis att läraren planerade undervisningen efter hur långt eleverna kommit i sitt lärande,detta för att kunna möta elevernas kunskapsbehov. I det formativa lärandet användes också eleverna somläranderesurser för varandra. Under lektionerna utnyttjades intensivundervisningens fyra faser: laborativmuntlig fas, där eleverna använde laborativt material och satte ord på begrepp. I den representativa fasengick eleven från det konkreta till det abstrakta genom att rita. I den abstrakta fasen tränades eleverna i attse samband och relationer. Slutligen i den fjärde fasen hjälpte läraren eleven att befästa färdigheter. Detmatematiska område som eleverna arbetade med under hela studien var huvudräkningsstrategier i de fyraräknesätten. Detta område valdes ut eftersom detta var ett utvecklingsområde för samtliga tre elever.Undervisningen skedde inom skoldagens ram men utanför ordinarie matematikundervisning. Resultatetvisade att elevernas kunskaper ökade efter att de genomfört intensivundervisningen. Kunskapsökningenvar störst direkt efter avslutad studie medan ett kontrolltest genomfört fem veckor efter avslutadintensivundervisning visade att kunskaperna hos eleverna sjunkit. Eleverna upplevde också att matematikvar mer positivt laddat efter avslutad studie. En tänkbar förklaring till detta skulle kunna vara att deupplevde att de lyckades bättre i matematikämnet.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-122734 |
Date | January 2015 |
Creators | Jansson, Annika |
Publisher | Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds