Studiens syfte har varit att undersöka hur kommuner hanterar klimatrisker i sin detaljplanering. Eftersom globala klimatförändringar är en realitet idag och innebär påverkan på vårt samhälle och vår byggda miljö blir dessa aspekter något som Sverige och svenska kommuner behöver förhålla sig till. I Sverige är det kommunerna som har ansvar för hur mark- och vattenområden planeras vilket innebär att den fysiska planeringen på kommunal nivå får stor inverkan på vårt samhälle. Därför är den kommunala detaljplaneringen relevant att undersöka för att se hur dessa klimatrisker hanteras. I studiens bakgrund beskrivs kommunernas roll i samhällsplaneringen och en förklaring till vad klimatanpassning och klimatrisker innebär ges. Även de myndigheter och den lagtext som är viktig för klimatanpassning på kommunal nivå redogörs för. Metoderna som använts för att undersöka det material som studien innebär är både kvantitativa och kvalitativa för att fånga in så mycket relevant information som möjligt. Metoderna har således varit en kvantitativ textanalys för att räkna förekomsten av klimatrelaterade ord i detaljplaner och en kvalitativ innehållsanalys, diskursanalys samt WPR-analys för att undersöka detaljplanernas språkliga aspekter och hur detta kan påverka förståelsen av dem. Studiens teoretiska perspektiv grundar sig på den ekologiska moderniseringen och synen på miljö- och klimatrelaterad problematik vilket kompletteras av tidigare forskning inom klimatanpassning och markanvändningsplanering. Resultatet av studiens undersökningar visar att förekomsten av klimatrelaterad retorik i detaljplaner varierar mycket kraftigt mellan de undersökta detaljplanerna. Resultatet visar även att de klimatrisker och anpassningar som framför allt nämns är vattenrelaterade och att andra klimatrisker nämns i mycket mindre utsträckning eller inte alls. En slutsats av vår undersökning är att de allmänna diskurserna och den allmänna förståelsen för dessa klimatrelaterade aspekter påverkas av hur och hur mycket aspekterna nämns. De aspekter som beskrivs med detaljerad retorik och vid fler tillfällen får större utrymme i den allmänna diskursen kring klimatrisker och klimatanpassning vilket således leder till en bättre förståelse för dessa aspekter. Förståelsen av de aspekter som utelämnas blir därför sämre vilket påverkar acceptansen av de åtgärder som anses nödvändiga för klimatanpassning. Det kan även påverka synen på hur angelägna klimatrelaterade problem faktiskt är.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-78629 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Bodinger, Josefin, Eriksson, Michaela |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0224 seconds