Denna uppsats bygger på en kvalitativ studie där teorier kring bilen, cykeln, kollektivtrafiken och stadens utglesning står för det teoretiska materialet medan rapporter och semistrukturerade intervjuer utgör den empiriska delen. Syftet med denna studie är att se hur vi idag påverkas av 50- och 60-talets planering. 1950-talets infrastrukturella förändringar gav stora möjligheter för en bra implementering av bilen som städernas invånare idag ser som en livsstil. Vad krävs för att städernas invånare ska välja fossilfriare transportmedel som cykel och kollektivtrafik? Genom att undersöka hur Västerås arbetar för att lyfta dessa transportmedel kan problem och möjligheter finnas som finns på grund av bilsamhället. Studiens resultat visar att den massiva infrastruktur som bilen tog med sig in i samhället idag inte räcker till för alla transportmedel där cykel och kollektivtrafik prioriteras samtidigt som bilen ska ta lika stor plats. 1950-talets framtidsplaner och uträkningar visar idag att vi planerade för stort och bilismen är svår att bromsa då den blivit en livsstil i dagens samhälle. Kommunens arbete ger positiva resultat för de fossilfria transporterna och det är bilen som livsstil och kultur som är det svåra att överkomma.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-275280 |
Date | January 2016 |
Creators | Pettersson, Linda |
Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.0018 seconds