Denna studie har syftat till att jämföra och analysera vad allmännyttan betyder för integration för Sveriges kommuner, både etnisk och socioekonomisk. Genom en kvantitativ studie har samtliga 290 kommuner inkluderats för att få en övergripande förståelse för vad allmännyttans roll för integration är. Utifrån tidigare forskning om allmännyttan, public- och social housing samt om integration, segregation och social mix har flera integrationsmått och variabler testats i flera regressionsanalyser. Resultatet visar att allmännyttans effekt på integration skiljer sig åt beroende på vilket integrationsmått som allmännyttan testats emot, där både negativa och positiva effekter kunde hittas. Detta både stämde överens med och stod i motsats till tidigare forskning. De integrationsmått som andelen allmännytta gav tydligast effekt mot var boendesegregationsindexet och ginikoefficienten (inkomstspridning), där andelen allmännytta både visade positiva och negativa effekter på. De kontrollvariabler som hade tydligast effekt på samtliga integrationsmått var andelen utrikes födda samt andelen eftergymnasial utbildning som båda visade starkare effekter på integrationsmåtten än andelen allmännytta och övriga kontrollvariabler. Resultatet i denna studie påvisar att beroende på vilka integrationsmått som testas så förändras de oberoende variablernas signifikans, vilket tyder på att det svårt att mäta integration baserat på få variabler.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-130824 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Norrgård, Sofie |
| Publisher | Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds