Den här studien syftar till att belysa UEFA-Pro som utbildning för att förstå hur kravet på licens kan motiveras. Licensen ger behörighet att verka som huvudtränare på svensk fotbolls elitnivå, med andra ord Allsvenskan, Superettan och OBOS Damallsvenskan. Empirin utgörs av semistrukturerade intervjuer med tränare som verkar eller verkat på hög, svensk nivå, samt en representant från fotbollsförbundet. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av Coté & Gilbert (2009) för att undersöka i vilken utsträckning utbildningen täcker de kunskapsområden som anses viktiga i en svensk elitkontext. Hur utbildningen värderar tränarnas tysta kunskap är ytterligare perspektiv i studien (Nash & Collins, 2006). Det är en kvalitativ intervjustudie med ett induktivt förhållningssätt. Resultat av studien visar på ett brett kursinnehåll som täcker de berörda kunskaperna från studiens teoretiska perspektiv. Samtidigt visar studien att det behövs ytterligare forskning på dagens formella tränarutbildningar då den kritik som framkommit mot dessa till viss del upplevs utdaterad. Viss begränsning finns i studien eftersom empirin utgörs av endast sex intervjuer och således blir det svårt att återge en bild som är representativ för hela den svenska tränarkåren som verkar på elitnivå. / This study aims to highlight the UEFA Pro as an education to understand how the requirement for the license can be justified for eligibility to operate as an elite level coach in Swedish football. The requirement of UEFA Pro license applies to Allsvenskan, Superettan and OBOS Damallsvenskan. The empirical data is obtained by semi-structured interviews with coaches that are or recently have been working at a prominent level of Swedish football. The Swedish football federation is also represented as an interview object. The purpose is to examine the image of the content in the educational process. As a theoretical framework, we have used Coté & Gilbert (2009) to investigate the extent to which the education covers the areas of knowledge that are considered important in a Swedish elite context. We have also used (Nash & Collins, 2006) tacit knowledge as a further perspective in the study. The method is qualitative and the approach inductive. The results proves that the content is wide and does cover relevant knowledge from the theoretical perspective. The study highlights that further research is needed on today’s formal coach educations as the criticism that has emerged against these perceived as outdated. There is some limitation in the study because the empirical data consists of only six interviews, and it would be difficult to produce an image that is representative of the entire Swedish coaching staff that operates at elite level.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-113860 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Cranz, Eje, Bobuiescu, Mario |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0013 seconds