Return to search

Att mota motstånd : Pedagogisk dokumentation som kunskapsmotor i förändringsarbete

Syftet med studiens har varit att få en förståelse för den generella problematik som upplevs av olika nyckelpersoner och pedagoger när förändringar införs i en organisation. I syftet har också ingått att försöka få en förståelse för vilka faktorer som uppfattas påverka förändringsarbetet i införandet av verktyget pedagogisk dokumentation inom förskolorna i en kommun. För att uppnå detta syfte har det varit nödvändigt att förstå hur informanterna uppfattar begreppet Pedagogisk Dokumentation och behovet av kunskap. Studien har genomförts genom intervjuer av informanter som är verksamma på två kommunala förskolor på olika enheter i kommunen, samt med nyckelpersonerna är inom kommunen. De övergripande frågeställningarna som legat till grund för studiens datainsamling har haft fokus på att beskriva nyckelpersonernas och pedagogernas uppfattning av pedagogisk dokumentation, vilken kunskap som uppfattats behövas för verktyget, samt vilka möjligheter och hinder som de erfarit under implementeringen av verktyget. Studien har en kvalitativ ansats med och har genomförts med hjälp av sex intervjuer med hermeneutisk tolkning som analysmetod. Studiens analys har utgått från ett postmodernistiskt perspektiv och har lyft fram Foucaults teorier om kunskap, makt, disciplinering, och norm. Utöver detta har även Lundgrens ramfaktorteori i förhållande till organisatoriska ramar som teoretiska ram och analysverktyg, använts. Studiens resultat visar att pedagogisk dokumentation uppfattas vara ett redskap, som innefattar både barnsyn, förhållningssätt, utforskande arbetssätt och kollektiva reflektioner, vilket har synliggjort de komponenter som visar sig kräva olika former av kunskap för att bli skicklig i att använda verktyget. Kunskap har visat sig både behövas och önskas av pedagogernas för att möjliggöra skicklighet i detta hantverk. Jag har funnit att verktyget har både styrkor och svagheter beträffande den makt som råder runt tillämpningen. De hinder som erfarits under implementeringen har utmärkts sig genom att uppträda i olika typer av motstånd grundlagd i rädsla för förändringar. Det finns även yttre faktorer som visar sig vara hinder för implenteringen av verktyget. De som framträtt har varit struktur, tidsbrist samt svårigheter att få fram ändamålsenliga reflektionsunderlag. Detta visar på komplexiteten vad gäller implementeringen av verktyget. Genom studien fann jag möjligheter som visade sig, som att fördjupningen ger kunskap till verktyget. Lika kompetensutbildning till alla oavsett utbildning, visade sig ha stor betydelse.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-91168
Date January 2013
CreatorsWåhlin, Marie
PublisherStockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0017 seconds