Bakgrund: En personcentrerad vård är central för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. I en personcentrerad vård ingår att kunna möta patienten i hens tankar kring existentiella ämnen, såsom döden. Forskning visar att det finns ett behov hos patienter som vårdas palliativt att ha existentiella samtal om döden. Att ha de här samtalen kan vara ett sätt för patienten att hantera den sista tiden i livet. Dock pekar forskning på att behovet inte möts av vårdpersonal som tenderar att undvika den här typen av samtal. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att ha existentiella samtal om döden med patienter som vårdas palliativt. Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ ansats. Tio artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier kunde identifieras: Sjuksköterskan och det existentiella samtalet, Samtalstekniker som påverkade upplevelsen av samtalet samt Hinder för ett gott samtal. Sjuksköterskans upplevelser varierade och olika känslor uttrycktes. Det poängterades att ett aktivt lyssnande var en förutsättning för ett bra samtal. Samtalen kunde också upplevas som viktiga men svåra och ett behov av mer utbildning och tid för samtal uttrycktes. De tre kategorierna delades in i totalt sju subkategorier. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde att samtalen var svåra och gjorde dem osäkra. Även positiva känslor kunde uppstå och vikten av att ha existentiella samtal poängterades. För att kunna bedriva en god personcentrerad omvårdnad behöver patientens existentiella behov tas i beaktning och mer utbildning och tid för samtal är således önskvärt. / Background: A person centered approach to caring is essential to the nurses’ encounters with patients. A person centered care involves being able to talk to patients about their thoughts on existential matters, such as death. According to previous research, patients in palliative care express a need for having existential conversations about death. These conversations can be a way of handling the end of life stage. Although, research shows that health care professionals tend to avoid existential conversations. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of having existential conversations about death with patients in palliative care. Method: The literature review was carried out using a qualitative method. Ten articles were analyzed using a qualitative content analysis. Result: Three categories were identified: The nurse and the existential conversation, Conversational skills that impacted the experience of the conversation and Barriers to enable good conversations. Nurses expressed a variety of emotions and active listening was emphasized as a prerequisite for good conversations. The conversations were perceived as important although difficult, and a need for more education and time to talk was emphasized. The three categories were divided into seven subcategories. Conclusion: Existential conversations made nurses feel insecure. Positive experiences also occurred and the importance of the conversations were emphasized. To be able to offer a person centered care, the existential needs of patients has to be considered. Therefore, more education and time to talk is desirable.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-66417 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Kennemark, Kristin, Klint, Alice |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för vårdvetenskap (VV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds