Kravmärkningen existerar för att främja ekologisk framtagning av livsmedel, märkningen har existerat länge och vuxit till att bli ett välkänt varumärke. Hur väl märkningen fungerar för att påverka konsumtionen är något som är värt att studera närmare. Kravmärkta varor är generellt dyrare att producera och får därmed ett dyrare pris på marknaden. Därför krävs det att konsumenter har en vilja att betala för detta. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida denna betalningsvilja faktiskt existerar hos studenter. Vi har inkluderat teorier för inkomstelasticitet, priselasticitet, externa effekter och nudging. Tillsammans med tidigare forskning har det diskuterats kring faktorer som påverkar studenters betalningsvilja. En enkätundersökning har även genomförts för att granska studenters kunskaper om Kravmärkningen samt testa deras betalningsvilja för specifikt utvalda konventionella respektive Kravmärkta livsmedel. Utöver enkätundersökningen har information samlats in genom en mailkorrespondens med butikschefen på Maxi ICA Stormarknad Linköping för att få mer kunskap kring eventuella strategier livsmedelsbutiken använder sig av. Studien visar att studenterna generellt är väl informerade om existensen av Krav som miljömärke, dock är kunskaperna låga rörande Krav:s arbete och syfte. Vi har observerat att det generellt är färre individer som väljer Kravmärkt framför konventionellt, resultatet skiljer sig dock för olika livsmedel. Faktorn inkomst har vi observerat flera samband gällande, då de högre inkomstintervallen verkar vara synonymt med den högsta angivna betalningsviljan för Bregott. För äggen däremot syns inget tydligt samband mellan högre inkomstintervall och högre betalningsvilja. Ytterligare en faktor som har stor påverkan på betalningsviljan är pris, då större prisskillnader mellan konventionellt och Kravmärkt resulterat i att fler väljer det konventionella alternativet. Individuella preferenser som visat att konsumenten väljer att prioritera miljömärkningar visar att en viss kännedom existerar, men skillnad mellan kännedom och faktiskt agerande föreligger. Vilket även tidigare forskning styrker. Preferenser styr inte konsumtionen i samtliga fall, utan pris verkar vara största influerade faktorn. Detta kan grunda sig i omständigheterna, som bland annat i denna studie skulle kunna vara att urvalspopulationen består av studenter. / The ecolabel Krav exists to promote organic food production. The label has existed for a long time and has grown to be a well-recognized brand. How well the label works to influence consumption is something worth investigate more closely. Since the ecolabeled food are generally more expensive to produce, and thus get a higher market price, consumers must have a desire to pay the higher price. The purpose of this thesis is to examine whether the willingness to pay actually exists among students. The included theories are income elasticity, price elasticity, external effects and nudging. These together with previous research have discussed the factors concerning consumers behavior. A survey has also been conducted to examine students knowledge concerning the ecolabel Krav, and to test their willingness to pay for selected conventional and Krav labelled groceries. In addition to the survey, information has been collected through an email correspondence with the store manager at Maxi ICA Stormarknad Linköping to get information about possible strategies the grocery store use. The study shows that consumers are well informed about the existence of Krav as an ecolabel, but the knowledge is poor regarding the work Krav is performing and the purpose of it. We have generally observed that there are fewer individuals choosing the ecolabel Krav over conventional, the result differs between groceries. We have observed several connections regarding the factor income, the higher income ranges seem to be a synonym with the highest willingness to pay for Bregott. For the eggs, we cannot see any clear connection between the higher income ranges and the higher willingness to pay. Another factor that has high impact on the willingness to pay is the price, when a bigger price difference between conventional and Krav groceries exist, this results in a connection that more individuals chose the conventional option. Individual preferences of ecolabels show that a certain awareness exist, but that there is a difference in awareness and action. Which previous research strengthens. Preferences does not determine consumption in all cases, instead price seems to be the deciding factor. This can be based on the selected population which are students.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-157646 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Aldén, Emma, Linnéa, Andersson |
| Publisher | Linköpings universitet, Nationalekonomi, Linköpings universitet, Nationalekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds