Svenska banker har genomgått flera finanskriser som resulterat i olika konsekvenser, bland annat kreditförluster. Intresset för varför en del banker drabbades mer medan andra drabbades mindre påverkade valet av problemområde. Många studier har gjorts beträffande kreditbeslut vid nya krediter, dock verkade området kring kredituppföljningen, det sekundära kreditbeslutet, vara relativt outforskat. Förhoppningen var att kunna bidra med kunskap som dels kunde vara användbar för kreditgivare, genom att dra lärdom av bra exempel, och dels vara brukbar för låntagarna. En annan önskan var att ge inspiration till ytterligare studier i ett relativt outforskat område. En noggrann kredituppföljning är också betydelsefull för samhället i stort. Syftet var att få en bättre bild av hur kredituppföljningsprocessen utförs i praktiken i svenska banker. Genom kvalitativa intervjuer har kredituppföljningen studerats hos sex banker i västra Sverige; Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Swedbank, SEB samt två Fristående Sparbanker. Intervjupersonerna var personer med gedigen erfarenhet från utlåningsprocessen gentemot företag. Den empiriska undersökningen visade en stor överensstämmelse kring hur kredit-uppföljningen utförs i de banker som ingått i studien. Uppföljningsprocessen genomförs utifrån volym och någon form av riskklassificering. I beslutsunderlaget ingår såväl formella som informella delar, med andra ord både kvantitativ och kvalitativ information. Studien visade att både transaktions- och relationsutlåning är delar av det sekundära kreditbeslutet. En skillnad var hur stor betydelse de mjuka delarna har i kredituppföljningen. Min tolkning är att organisationskulturen har betydelse / Swedish banks have underwent several financial crises that have resulted in different type of consequences, amongst other things, credit losses. The interest for why some banks were hit more than others, influenced the choice of the problem area. Many studies have been made regarding lender decisions on new loans, however, the area related to the credit monitoring, i. e. the secondary lender decision, seems to be relatively unexplored. The aim was to contribute with knowledge that partly could be useful for creditors, through learnings from good examples, as well as partly be useful for the borrowers. Another expectation was to inspire to further studies of an area that has not been investigated deeply so far. A throught credit monitoring is also important for the society as much. The purpose was to get a better picture of how the credit monitoring processes are performed in practise in Swedish banks. Through qualitative interviews, the credit monitoring processes have been studied att six banks in the west part of Sweden. The banks are; Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Swedbank, SEB and two independent banks. The respondents were persons with a solid and senior experience from lending processes towards companies. The empirical study showed a high degree of consistency in how the credit monitoring are performed at the Swedish banks that were a part of the investigation. The monitoring process are carried out based on volume and some type of risk assessment. The decision material contains formal as well as informal information or in other words: both quantitative as well qualitative information. The study showed that both transactional as well as relationship lending are parts of the secondary lender decision. One difference that was noticed, was how big importance the soft factors have in the credit monitoring process. My interpretation is that the organizational culture has an influence on this.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hv-6727 |
Date | January 2014 |
Creators | Olsson, Kristina |
Publisher | Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds