Kännedom om egen och grannländers benägenhet till anpassning av avskräckning aktualiseras vid höjd hotbild i närområdet. Norge och Sverige uttrycker samtida snarlik uppfattning avseende sina försvarsmakters avskräckande roll. Samtidigt har de båda nordiska småstaterna en grundläggande säkerhetsstrategisk olikhet kopplat till Nato-medlemskap. Borde inte en sådan skillnad påverka hur nordiska småstater anpassar sin avskräckning när hotbilden i deras närområde förvärras? Genom att jämföra Norges och Sveriges avskräckning före respektive efter Rysslands agerande i Georgien och Ukraina 2008–2014 syftar undersökningen till att bidra till förståelse kring nordiska småstaters avskräckningsanpassning. Arbetets analysresultat indikerar att de båda länderna anpassar sin avskräckningstrovärdighet vid höjd militär hotbild på ett likartat sätt. Däremot konstateras att Norge synes mer stabilt i sitt val av avskräckningsstrategi samtidigt som Sverige antar en mer flexibel ansats utifrån gällande läge. Arbetets resultat diskuteras utifrån logik i funna likheter i trovärdighetsanpassning samt för och nackdelar med olika grader av anpassning av avskräckningsstrategi.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:fhs-9336 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Månsson, Fredrik |
| Publisher | Försvarshögskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds