Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är idag en folkhälsosjukdom vilket vanligtvis drabbar den äldre generationen som i sin tur påverkar både patienter, anhöriga men även samhället med stora sjukvårdskostnader. Fysisk aktivitet har visat sig ge positiva effekter hos personer med hjärtsvikt gällande morbiditet, livskvalité samt fysisk kapacitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om en förbättrad livskvalité kunde uppnås med egenvård inriktad mot fysisk aktivitet. Metod: Litteraturstudie, 11 randomiserade kontrollerade studier från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet presenterades utifrån litteraturstudiens två frågeställningar som berörde olika träningsprogram med fokus på fysisk aktivitet samt egenvårdshantering och livskvalité hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Resultatet visade att strukturerade träningsprogram gav en ökad fysisk prestationsförmåga i interventionsgrupperna efter programmens slut. Det fanns även ett samband mellan den förbättrade prestationsförmågan och undervisningen vilket innebar stöttning och utbildning hur patienterna kunde uppnå ett bättre resultat under träningsperioden. Genom utbildning, information och rådgivning kunde patienterna förbättra sin egenvårdshantering genom att få insikt om sin sjukdom och kunde därmed identifiera tidiga tecken på försämring av symtomen vilket i sin tur resulterade i en bättre livskvalité efter interventionens slut. Genom ett gruppbaserat egenvårdsprogram vilket baserades på att deltagarna skulle utbyta erfarenheter och få ökad kunskap om sin sjukdom från varandra uppnåddes en bättre egenvård, dock inte en ökad livskvalité. Slutsats: Det framgår att olika former av strukturerade träningsprogram kan öka den fysiska prestationsförmågan hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Genom att patienten utövar någon form av fysisk aktivitet som en egenvårdsåtgärd kan det resultera till en förbättrad fysisk prestationsförmåga samt en ökad livskvalité. Gällande vilken typ av fysisk aktivitet som är den mest effektivaste metoden kan dock inte fastslås och det behövs mer omfattande forskning inom området. / Background: Chronic heart failure is today a public health disorder that usually affects the older generation and it´s relatives, but also the community with high medical costs. Physical activity has been shown to have positive effects in people with heart failure regarding morbidity, quality of life and physical capacity. Objective: The aim of the literature study was to investigate whether an improved quality of life could be achieved with self care focused on physical activity. Method: This was a literature study with 11 randomized controlled trials from the databases PubMed and Cinahl. Results: The result was presented on the basis of the two questions of the literature study, which concerned different training programs focusing on physical activity, self-care and quality of life in patients with chronic heart failure. The results showed that structured exercise programs gave increased physical performance in the intervention groups after the end of the programs. There was also a relationship between the improved physical performance and teaching, which meant support and education how patients could achieve better results during the training period. Through education, information and counseling, patients could improve their self-care management by gaining insight into their illness and thus identify early signs of impairment of the symptoms, which in turn resulted in a better quality of life after the end of the intervention. Through a group-based self-care program, which was based on the participants exchanging experiences and gaining knowledge about their illness from each other, better self-care was achieved, but not an increased quality of life. Conclusion: It appears that different types of structured exercise programs can increase the physical performance of patients with chronic heart failure. As the patient perform some kind of physical activity as a self-care method, it can result in improved physical performance and increased quality of life. However, which kind of physical activity is the most effective method couldn´t be determined and more extensive research is needed in the field.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-326457 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Larenius, Maria, Blom, Louise |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds