Vårt syfte med examensarbetet är att försöka förstå hur två svensklärare ser på sitt arbete medatt inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Vi har börjat med att gå igenom en förändring i den nya skollagen som började gälla 2011. Den innebär att elever med diagnoser inom autismspektrumtillståndet (AST) men som inte har begåvningsutvecklingsstörningskall tillhöra grundskolan. AST går in under begreppet Neuropsykiatriska Funktionsnedsättningar (NPF). Tidigare fanns ett val huruvida dessa elever skulle gå i särskola eller grundskola. Vi har utfört kvalitativa intervjuer för att nå kärnan av våra informanters erfarenheter och tankar.De teorier vi använt i uppsatsen är hämtade från bland andra Claes Nilholm, Lotta Abrahamsson och Marita Falkmer. De skriver om inkludering, specialpedagogik och om elever med diagnoser inom AST/NPF. Vi har även använt oss av bland andra Andy Hargreaves och Rolf Helldin som skriver om lärares profession och samarbete med specialpedagoger. I metoddelen har vi genomgående använt Alan Brymans bok Samhällsvetenskapliga metoder.Vi fick bland annat reda på att våra informanter inte hade märkt av lagändringen speciellt mycket. De upplevde däremot förändringar i sina yrkesroller under sina år som lärare och hade blivit vana vid politiska vindar som förändrar synen på läraryrket och hur professionen faktiskt utövas. Informanterna upplever att synen på begreppet inkludering också har förändrats från att betyda att alla elever ska sitta i samma klassrum och göra samma sak till att man faktiskt kan exkludera för att inkludera och att individanpassning kanske är nyckeln till en bredare inkludering. Vi har i och med den här uppsatsen tagit del av dimensioner av läraryrket vi tidigare bara snuddat vid under vår utbildning men som vi känt varit intressanta och viktiga. Slutsatsen som kan dras av undersökningen är att kompetens inom NPF och AST och strategier för inkludering är viktigt för svenskläraruppdraget. Vi som snart är färdiga svensklärare har under vår utbildning arbetat mycket med begreppet inkludering men vi har däremot inte fått någon kunskap om AST och NPF. Även information om lagändringen som vi tar upp i vårt arbete har saknats i vår lärarutbildning. Våra informanter har fått kunskapen genom yrkeserfarenhet. Vi har även fått syn på hur lärare ser på skolpolitiska beslut, hur lärare uppfattar sin egen profession och hur omgivningen ser på läraryrket.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-34958 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Jakobsson, Ingela, Rehn, Johanna |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö högskola/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds