Utifrån Skolverkets (2016b) riktlinjer för barngruppsstorleken i våra svenska förskolor bör åldersgrupper 1-3 år innefatta maximalt 12 barn och 4-5 år 15 barn. Idag är dock nästan varannan barngrupp större än riktlinjerna anger vilket skapat debatt och diskussioner om hur barngruppsstorleken påverkar förskolans verksamhet och barnens möjligheter samt välbefinnande. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattning av hur barngruppens storlek påverkar dagliga situationer och barnens tillvaro i förskolan. Vi vill också se närmare på hur storleken på barngruppen påverkar möjligheterna att efterfölja läroplanens intentioner. Dataunderlaget utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare på fyra olika förskolor i en medelstor stad. Denna kvalitativa metod bidrar till att en verklighetsbaserad bild av undersökningsområdet skildras där förskollärarna med egna ord får beskriva sina personliga upplevelser och tankar. Den kvalitativa analysen genom kodning synliggör hur barngruppsstorleken främst anses påverka vilket sedan lades till grund för resultatets tematisering. Som teoretisk bakgrund används Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori som tillämpas för att undersöka hur faktorer på olika nivåer inverkar på undersökningsområdet. Genom resultatet framgår att förskollärarna i stor utsträckning anser barngruppsstorleken påverka såväl dagliga situationer som barnens villkor och läroplanens intentioner. Majoriteten av resultatet skildrar försvårande omständigheter och hinder, men där återfinns även beskrivning av hur en större barngrupp i somliga situationer kan medföra positiva effekter. Med en större barngrupp försvåras rutinsituationer så som matsituationer, den dagliga kontakten med vårdnadshavare och hallsituationer i samband med utevistelser. En annan negativ följd som framgår är att barnens närhet till pedagogerna minskar, de räcker inte till för att se alla barn och bemöta deras viljor och behov. Barn som är känsligare eller i behov av särskilt stöd beskrivs vara en grupp som påverkas mer än andra. För att göra barngruppen och dagen i förskolan hanterlig påpekar samtliga förskollärare på behovet att dela in barnen i mindre grupper. Förmiddagen delar alla medan några delar större delen av dagen. Att de verksamma inte räcker till samt att många barn vistas på en liten yta visas också öka antalet konflikter i gruppen, vilka förskollärarna vidare saknar tid att lösa. Studiens resultat visar på att en större barngrupp utgör ett hinder för den planerade undervisningen. Detta till följd av bland annat utebliven planering och personalbortfall. Istället förekommer främst spontan undervisning genom leken och barnens egna aktiviteter. Det framgår även svårigheter kring att anpassa efter varje barn då de är många med individuella behov, intressen och villkor. Gällande leken däremot anses en större barngrupp som främst positiv i de aspekter att barnen får fler kompisar och att fler lekkonstellationer bidrar till mer utveckling och lärande.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-31513 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Sandström, Malin, Antikainen, Caroline |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds