Syftet med denna uppsats är att, genom en hermeneutisk och komparativ närläsning av Marianne Fredrikssons roman Enligt Maria Magdalena och Lukasevangeliet, undersöka hur Fredriksson transformerat Jesu liv och gärning från den bibliska berättelsen till romanen, samt vad som händer med historien när en kvinna får återberätta den. Materialet analyseras med hjälp av Gerard Genettes narratologiska begreppsapparat och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Resultatet tolkas sedan genuskritiskt utifrån Yvonne Hirdmans teori om det ahistoriska genuskontraktet. Slutligen diskuteras studiens relevans för och i den svenska skolan. Studien visar att Fredriksson aldrig ämnat skriva en roman om Jesu liv och gärning, utan snarare om Marias liv och Jesu gärning. Marias version av ”allt det stora som hände” präglas av ett intersektionellt förhållningssätt, både när det kommer till hennes egna och Jesus värderingar, som sträcker sig långt utöver normen för den aktuella tiden. Studien visar också att Maria och Jesus möter stora svårigheter i sina ambitioner att motverka sin tids och sitt samhälles genuskontrakt, och att det finns gott om inflytelserika personer i deras närhet som ämnar upprätthålla det. Personer som senare spred den kristna läran.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-27987 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Svensson, Amelie |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds