Att lyssna till en berättelse är en språklig aktivitet som barn ofta möter tidigt i livet. Även om högläsning som begrepp inte nämns i styrdokument eller kursplaner i svenska för årskurs 1–3, framgår vikten av att möta berättelser tydligt i det centrala innehållets delområden “läsa och skriva” och ”tala, lyssna och samtala”. Denna kunskapsöversikt har för avsikt att undersöka högläsning som didaktiskt verktyg för språkutveckling i grundskolans inledande år. Frågeställningarna syftar till att besvara vilka faktorer som är centrala för en framgångsrik, framträdande och språkutvecklande högläsning, samt vilka utmaningar som är vanligt förekommande i högläsningspraktiken. Sökmetodiken bygger på identifierade nyckelord och artikelsökningar i databaserna ERC via EBSCO, ERIC via EBSCO samt SwePub. Kunskapsöversikten omfattar tio internationella, vetenskapliga artiklar. Dessa behandlar både hur högläsning bör bedrivas som språkutvecklande aktivitet men visar även på hur den faktiska praktiken kan gestalta sig. Tematisering har skett enligt principerna för Braun och Clarkes (2006) analysmetod där kunskapsöversiktens resultat presenteras i två teman. Dessa har vi valt att formulera som ”Framgångsfaktorer för högläsning som språkutvecklande aktivitet” samt ”Läraren som läsande förebild?”. Resultatet visar att högläsning bör vara en prioriterad aktivitet i skolans språkutvecklande arbete. Högläsning bör ske planerat med för syftet relevanta litteraturval samt inkludera lämpliga läraktiviteter. Vidare visar resultatet på komplexiteten gällande lärarens roll som läsande förebild. Det är lärarens ansvar att facilitera gynnsamma, sociala sammanhang för högläsning i sin praktik. Läraren bör ha förmåga och kunskap att laborera med olika högläsningsstilar utifrån varje unikt tillfälle. Vanligt förekommande brister i högläsningspraktiken kan exemplifieras med slentrianmässig högläsning i avslappnande syfte eller för nöjes skull samt högläsning utan specifikt syfte och strategi. Andra utmaningar kan utgöras av lärarens tidsbrist, lektionens tidsram, oplanerade eller bristfälliga kringaktiviteter samt förhastade litteraturval. Mot bakgrund av kunskapsöversiktens fokusering utifrån lärarens syn och avsaknad av elev och vårdnadshavares perspektiv, blir avslutningsvis en rekommendation för framtida forskning att inbegripa fler perspektiv än lärarens gällande högläsningens förtjänster och dess utmaningar i både teori och praktik.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-57551 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Lindgren, Johanna, Billstrand, Linda |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för kultur, språk och medier (KSM) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds