Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilken kunskap lärare har om undervisning i läsförståelse, hur lärare på lågstadiet beskriver sin undervisning men även hur läsundervisningen förändras efter att eleven knäckt läskoden och kommit igång med sin läsning. Det empiriska materialet består av insamlad data genom intervjuer med sex lågstadielärare. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men även inspirerad av fenomenolgin. Resultaten visar att lärarna har svårt att definiera och beskriva vad läsförståelse är. I lärarnas yrkesspråk saknas många ord och begrepp för att tala om läsning och läsförståelse . Att döma av hur lärarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med läsförståelse, även om de nämner ett antal olika arbetssätt, och det tycks inte finnas någon väl genomtänkt progression för elevens läsförståelseutveckling. Nivåanpassade läromedel och individualisering är det sätt som vanligtvis används när undervisningen ska anpassas efter elevens utveckling i läsförståelse. Studien visar också att det behövs mera fortbildning för lärarna i vad läsning och läsförståelse är. Goda kunskaper om läsprocessen och läsförståelse är en förutsättning för att nå goda resultat i läsundervisningen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-103207 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Falk Andersson, Gunilla |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds