Syftet med den här empiriska studien har varit att undersöka hur ett urval svensklärare i årskurs 7–9 beskriver sina skrivdidaktiska överväganden generellt och i relation till Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022 (Lgr22). Två frågeställningar formulerades för att besvara studiens syfte. Den första frågeställningen handlar om lärarnas beskrivning av sin skrivundervisning i årskurs 7– 9. Den andra frågeställningen handlar om hur läraren motiverar sina didaktiska val i skrivundervisningen principiellt och i relation till Lgr22. Metoderna som användes för att samla empiriska data är muntliga och skriftliga intervjuer. Studiens teori är Ivaničs (2004; 2007) sju skrivdiskurser. Ett resultat som den här empiriska studien visar är att tre av Ivaničs skrivdiskurser samspelar och används i olika omfattning av svensklärare i skrivundervisningen. De skrivdiskurser som används mest av svensklärare i årskurs 7–9 i skrivundervisningen är: genrediskursen, färdighetsdiskursen och processdiskursen. Den tänkande diskursen har antytts i några lärares intervjusvar och är oftast nära sammankopplad med genrediskursen. Kreativitetsdiskursen förekommer i lärarnas skrivundervisning men med modifikationer. Diskursen för sociala praktiker framträder endast i en lärares intervjusvar gällande målet med hans skrivundervisning. Den sociopolitiska diskursen framträder inte i lärarnas intervjusvar. Ett annat resultat, som den här studien visar, är att majoriteten av de undersökta lärarna inte upplever att de behöver ändra sitt sätt att undervisa efter revideringen av läroplanen. De motiverar sina didaktiska val i skrivundervisningen med Lgr22 eftersom de generellt strävar efter att uppfylla dess skrivningar i sin skrivundervisning. Lärarna upplever också att Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) inte skiljer sig speciellt mycket från Lgr22 eftersom kärnan, genren, är densamma i båda läroplanerna. Ett resultat som också synliggörs i den här empiriska studien är att lärarna endast fokuserar på två lager i Ivaničs (2004) flerlagersmodell. De undersökta lärarna fokuserar främst på texten och det kognitiva lagret texten inbäddas i. Lagren skrivhändelse och sociopolitisk kontext används inte av de undersökta lärarna, vilket också synliggörs genom de skrivdiskurser som lärarna använder i sin skrivundervisning. En slutsats som dras från den här empiriska studien är att Lgr22 hjälper svensklärare mer än Lgr11 eftersom den är mindre specifik avseende vilka genrer som ska behandlas i undervisningen. Den nya läroplanen Lgr22 innebär att läraren inte behöver omorganisera sin skrivundervisning för att undvika ett glapp mellan det avsedda och det faktiska svenskämnet. Lgr22 har bidragit till att det avsedda svenskämnet har kommit närmare det faktiska svenskämnet. / <p>Svenska</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-45921 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Kone, Myriam |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds