Ofta i media står det att tjejer måste våga ta mer plats, detta förekommer bland annat i sammanhang som handlar om pop-/rockmusik. Att ta plats kan göras på flera olika sätt, både audiellt, kroppsligt och kunskapsmässigt men också rumsligt (Björck, 2011). Uppdelningen i musik mellan vilka som spelar vilka instrument är heller inte jämn mellan tjejer och killar (Olofsson 2012; Bladh 2008; Jacobson, 2013). Denna uppsats handlar om ensembleundervisning i gymnasiet utifrån ett genusperspektiv med fokus på platstagande men också bemötande lärare–elev. Empirin har tagits fram med hjälp av deltagande observation samt filmning av ensemblelektioner och uppspel. Resultatet visar att skillnaden i kroppsligt och kunskapsmässigt platstagande skilde mycket bland eleverna men inte generellt mellan könen. I audiellt platstagande var det dock en viss skillnad, tjejerna tog där för sig mindre genom att de generellt hade lägre ljudvolym eller spelade försiktigare. En viktig aspekt av resultatet att ta med i framtiden är att det gör skillnad att jobba med jämställdhet, att alla ska ta plats, och att elever får både manliga och kvinnliga förebilder för att inte instrument eller genrer ska kopplas ihop med kön, vilket det delvis gör idag. Skolan som observerades i denna undersökning har gjort just det, jobbat på ett medvetet sätt kring könsroller.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kmh-2317 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Göstason, Mirjam |
| Publisher | Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.2068 seconds