Gamification is a strategy for changing behavior that can be used for increasing physical activity (PA). In Sweden, 34% of the population are not active enough and since sedentary behavior is associated with many health risks, this needs to be improved. One gamification strategy is leaderboards, but most previous research has not looked at isolated gamification strategies. The behavior change effectiveness of leaderboards could increase by personalizing it based on traits. This study investigated the behavior change effectiveness of leaderboards and how individual differences in competitiveness affects the effectiveness. The following research questions were addressed: How effective are leaderboards for increasing physical activity in adults? Does competitiveness level impact a leaderboard’s effectiveness? This experimental study examined 24 participants who reported their PA during one week and were either in an experimental group that saw a leaderboard, or a control group. Their difference in PA before and during the study was compared. Results show that there was no significant difference between the control and experimental group. However, a within-subject significant difference in PA was found (i.e. a significant increase during the experiment) for the experimental group. Additionally, no correlation was found between change in PA and competitiveness. However, competitiveness correlated with enjoyment of the leaderboard. Future studies should investigate more gamification strategies individually and in relation to other traits. Our conclusion is that the leaderboard did no harm, we did not observe the effectiveness claimed by other studies, and competitiveness had no impact on the effectiveness. / Spelifiering är en strategi för att ändra beteenden som kan användas för fysisk aktivitet (FA). I Sverige är 34% av befolkningen inte tillräckligt aktiva, och eftersom stillasittande beteende är associerat med många hälsoproblem behöver detta förbättras. En spelifieringsstategi är topplistor, men tidigare forskning har inte isolerat specifika spelifieringsstrategier. Effektiviteten av topplistor kan öka genom individuell anpassning baserat på personlighetsdrag. Den här studien undersöker effektiviteten av topplistor och hur individuella skillnader i tävlingsinriktning påverkar effektiviteten. Följande forskningsfrågor undersöktes: Hur effektiva är topplistor för att öka fysisk aktivitet hos vuxna? Påverkar nivån av tävlingsinriktning en topplistas effektivitet? Denna experimentella studie tittade på 24 deltagare som rapporterade in sin FA under en vecka och antingen var i en experimentgrupp som fick se en topplista eller en kontrollgrupp. Deras förändring i FA före och under studien jämfördes. Resultaten visade ingen signifikant skillnad i FA mellan grupperna. Men deltagarna i experimentgruppen hade en signifikant skillnad i FA (alltså en signifikant ökning under experimentet). Vi fann ingen korrelation mellan förändring i FA och tävlingsinriktning. Men tävlingsinriktning korrelerade med att tycka om att se topplistan. Framtida studier borde undersöka mer spelifieringsstrategier individuellt och i relation till andra personlighetsdrag. Vår slutsats är att topplistan inte gjorde någon skada, den var inte så effektiv som tidigare studier hävdat, och att tävlingsinriktning inte påverkade effektiviteten.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-184418 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Danelid, Fanny, Fältman, Elin |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för psykologi, Umeå universitet, Institutionen för psykologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds