Denna studie undersöker kontraurbaniseringen till landsbygden i Sverige under pandemiåren i statistiska data men också vad som möjliggjorde inflyttningen genom att undersöka inflyttarnas motiveringar, med Leksand som en fallstudie. En sekundäranalys har genomförts av flyttningen från 1997–2022 i Sverige för att identifiera de landsbygdskommuner som har en positiv tillväxt under pandemiåren 2020–2022. En granskning av ålderskategorier och mönster har gjorts och det kan konstateras att det inte finns någon skillnad i inflyttningsmönster för varken Landsbygd med besöksnäring eller Leksands kommun mer än i absoluta tal. Studien bekräftar att kontraurbaniseringen gäller barnfamiljer men även familjer med ‘tömda bon’, ett resultat som skiljer sig något åt i Leksands fall, där äldre ålderskategorier finns representerade. De semistrukturerade intervjuerna med inflyttare till Leksand bekräftar att pandemin genom möjliggörandet av distansarbete påverkat inflyttningen. Miljön, i en vidare bemärkelse, anges som den huvudsakliga motiveringen till inflyttningen. De flesta respondenter har en anknytning till Leksand och flytten var enligt majoriteten ett resultat av en 'testperiod' i respondentens eget eller familjens fritidshus.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-522162 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Thakur Lundqvist, Pernilla |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.0018 seconds