Just nu pågår det en debatt i media kring rapkulturen och dess omtalade koppling till kriminalitet. Rapartister ses ofta som influerare till gängkriminella kretsar på grund av deras låttexter som ofta handlar om mörker, knark och brott. Media rapporterar flitigt om rapparnas relation till kriminalitet i artiklar som bland annat kan handla om skjutningar och sprängningar. I ljuset av den ständiga debatten som pågår kring rapkulturen, undersöker denna studie hur rapkulturen som fenomen representeras i media. Studiens teoretiska perspektiv är: gestaltningsteorin, representationsteorin, stereotyper i media, diskursteori: makt och ideologi, samt hiphop som populärkultur och subkultur. Den tidigare forskningen i studien handlar om rapkulturens mediehistoria, att musikgenren anses vara en samhällsfara, medias roll i samhället, representationen av människor samt journalisternas gestaltningar som agerar bidragande faktorer. Studien har genomförts med hjälp av en kritisk diskursanalys där totalt 14 artiklar valts ut. Sju från Sveriges största kvällstidning, Aftonbladet, och sju från Sveriges största morgontidning, Dagens Nyheter. Slutsatsen som kunde dras var att svensk journalistik tenderar att rama in rapkulturen på ett stereotypiskt sätt. Rapparna framställs som kriminella och en grupp utanför samhället. Diskurser som förekom förr i tiden tycks även leva kvar och bilden som människor hade om rapkulturen under 80-talet präglar fortfarande samhället (Rutherford, 2001). Diskurserna vi syftar på är framförallt kriminalitet, lojalitet, hämnd, samhällsproblem, utanförskap/förtryck samt stereotyper. Slutligen fann vi att Aftonbladet och Dagens Nyheter både befäster och stärker kopplingen mellan rapkulturen och kriminalitet. För att exemplifiera, skrev Dagens Nyheter följande i en artikel “Jag tror att hans namn blivit ett som många förknippar med våld och kriminalitet” (Admund Funck, 2023), med namn syftar de på rapartisten Yasin. Det fanns inget ur det empiriska materialet som visade på att de motverkade den relationen. Den svenska forskningen inom det valda ämnesområdet är hyfsat begränsad och inom snar framtid önskar vi att fler kommer fördjupa sig och forska vidare om rapkulturen. Några önskemål från vår sida hade varit att undersöka hur rapartisterna själva uppfattar medias rapportering av dem, samt om det finns några likheter eller skillnader på hur kommersiella- kontra icke-kommersiella medier framställer rapkulturen. / There is currently a debate in the media about rap culture and its alleged link to crime. Rap artists are often seen as influencing gang criminal circles because of their lyrics, which are often about darkness, drugs and crime. The media report extensively on rappers' relationship with crime in articles that can include shootings and explosions. In light of the ongoing debate about rap culture and its practitioners, this study examines how rap culture as a phenomenon is represented in the media. The study's theoretical perspectives are: framing theory, representation theory, stereotypes in the media, discourse theory: power and ideology, and hip hop as popular culture and subculture. The previous research in the study deals with the media history of rap culture, the fact that the music genre is considered a danger to society, the role of the media in society, the representation of people and the journalists' portrayals that act as contributing factors. The study was conducted using a critical discourse analysis where a total of 14 articles were selected, seven from Sweden's largest evening newspaper Aftonbladet and seven from Sweden's largest morning newspaper Dagens Nyheter. The conclusion that could be drawn was that Swedish journalism tends to frame the rap culture in a stereotypical way. Rappers are portrayed as criminals as a group outside society. Discourses that existed in the past also seem to live on and the image that people had of the rap culture during the 1980s still characterizes society (Rutherford, 2001). The discourses we are referring to are mainly crime, loyalty, revenge, social problems, exclusion/oppression and stereotypes. Finally, we found that Aftonbladet and Dagens Nyheter both confirm and strengthen the link between rap culture and crime. As an example, Dagens Nyheter wrote the following in an article "I think his name has become one that many people associate with violence and crime" (Admund Funck, 2023), by name they mean the rap artist Yasin. There was nothing in the empirical material that showed that they countered that relationship. The Swedish research in the chosen subject area is fairly limited and in the near future we hope that more people will immerse themselves in and research the rap culture further. Some wishes from our side would have been to investigate how the rap artists themselves perceive the media's reporting of them, and whether there are any similarities or differences in how commercial versus non-commercial media portrays the rap culture.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-98771 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Kjellberg, Maja, Andersson, Linnéa |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds