Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede berör människor världen över. Befintlig forskning kring sjuksköterskors och patienters erfarenheter är mer förekommande och anhörigas erfarenheter behöver synliggöras ytterligare. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har bristande kompetens för att bemöta anhöriga i den palliativa vården i livets slutskede. Vidare beskrivs att patienter inte vill erfaras som en börda för anhöriga under livets sista tid. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av anhörigas erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede. Metod: Allmän litteraturöversikt där elva kvalitativa och tre kvantitativa artiklar har analyserats. Resultat: Den palliativa vården i livets slutskede kunde resultera i personliga uppoffringar, känslomässiga svårigheter och etiska dilemman för anhöriga. Anhörigas familjekonstellationer och dess dynamik påverkades under den palliativ vården i livets slutskede. Det framkom att kommunikation och relationer mellan anhöriga och hälso- och sjukvårdspersonal hade en betydande roll i anhörigas erfarenheter. Slutsats: Anhöriga som blev sedda och var delaktiga i den palliativa vården erfor positiva erfarenheter. Det framkom dock att anhörigas lidande behöver belysas och synliggöras av hälso- och sjukvårdspersonal under palliativ vård i livets slutskede. Vidare behöver sjuksköterskor utveckla kompetensen inom den palliativa vården för att kunna involvera och bemöta anhöriga med ett personcentrerat förhållningsätt. / Background: End-of-life palliative care affects people around the world. Existing research on nurses 'and patients' experiences is more prevalent and the experiences of relatives need to be further made visible. Previous research shows that nurses have a lack of competence to respond to relatives. It is described that patients do not want to be a burden for relatives. Aim: The aim was to create an overview of relatives' experiences of palliative care in the final stages of life. Method: General literature review where eleven qualitative and three quantitative articles have been analyzed. Results: Palliative care in the final stages of life could result in personal sacrifices, emotional difficulties, and ethical dilemmas for relatives. Relatives' family constellations and their dynamics were affected during palliative care. It emerged that communication and relationships between relatives and health care professionals played a significant role in the relatives' experiences. Conclusion: Relatives who were involved in palliative care experienced positive experiences. The suffering of relatives needs to be made visible by health care professionals during palliative care in the final stages of life. Furthermore, nurses need to develop competence in palliative care to be able to involve and respond to relatives with a person-centered approach.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-59561 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Lindström Jensen, Ida, Källgren, Sofia |
| Publisher | Mälardalens universitet, Hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds