Bakgrund: Att drabbas av en stroke upplevs inte sällan som ett trauma. Det kan innefatta psykiska förändringar på grund av hjärnskador men dessa förändringar kan även uttryckas som en reaktion på det som hänt. Många patienter upplever förtvivlan, ångest och psykisk ohälsa som depression efter en stroke och är i stort behov av stöd och hjälp, då de har fullt upp med att hantera den nya livssituationen. Eftersom psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos strokepatienter är det angeläget att få mer kunskap om ämnet. Det kan bidra till en mer personcentrerad vård och en ökad förståelse för problemet. Den psykiska ohälsan hos dessa patienter kan därmed minska. Syfte: Syftet med studien var att belysa psykisk ohälsa utifrån Katie Erikssons teori om de tre formerna av lidande hos personer som haft en stroke. Metod: En litteraturstudie där syftet besvarades med hjälp av litteratursökningar. Relevanta artiklar valdes ut med urvals- och kvalitetsgranskning. Elva artiklar inkluderades med hjälp av svensk MeSH och databasen Pubmed. Resultat: Analysen visade på nio olika kategorier. 1) rädsla för återfall och döden, 2) kognitiv funktionsnedsättning, 3) fysisk funktionsnedsättning 4) trötthet och brist på energi 5) Bristande bemötande, information och självbestämmande i hälso-och sjukvården 6) Att vara beroende av andra 7) Identitetspåverkan 8) förlust av relationer, ensamhet och isolering 9) depression och ångest. Dessa kategorier placerades därefter ut efter relevans under temana; Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. Resultatet visade att psykisk ohälsa förelåg hos stroke-överlevande och att detta kunde förstås utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori gällande de tre formerna av lidande. Slutsats: Den psykiska ohälsan yttrade sig i form av depression och ångest, vilket berodde bland annat på rädsla, funktionsnedsättningar, trötthet, beroende av sjukvård- och hjälp samt identitetskriser och sociala svårigheter. Dessa depressiva symtom och känslor kunde även relateras till varandra och utgjorde ett sjukdomslidande, vårdlidande och/eller livslidande utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. Det behövs mer resurser för att uppmärksamma och upptäcka depressiva symtom hos stroke-överlevande samt att sjuksköterskan informerar på ett anpassat sätt utifrån patientens förutsättningar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-442082 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Pettersson Rydberg, Isabel, Andrée, Elin |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0094 seconds