Food provision in times of environmental and social crises has become a hot topic over recent years. The covid-19 pandemic and the Russian war on Ukraine have led to a re-evaluation of Swedish food preparedness. One proposed way of addressing food preparedness is to increase the resilience of the food system, so that it is better able to withstand disturbances. Additionally, one way of increasing food preparedness can be by increasing domestic production and reduce the dependency on imported food and fertilisers. Swedish municipalities have the power to decide to build on or protect agricultural land. Additionally, Swedish municipalities are responsible for providing food to schools, hospitals and care facilities even during crises. Hence, the aim of this study is to investigate how Swedish municipalities are working with food preparedness and protection of agricultural land through policies, plans and in practice. Case studies were conducted on Haninge and Heby municipalities through text analysis of governing documents and semi-structured qualitative interviews with municipality officials. Neither municipalities have policies in place for food preparedness nor protection of agricultural land. However, some efforts are being made in terms of food preparedness in public meals and encouraging locally produced food through procurement. Furthermore, limited practices outside of procurement and meal service could be identified, but some interesting ideas and potential innovative practices were mentioned in the interviews. Building housing or providing jobs within the municipality was prioritised over protecting agricultural land in certain cases. The results from the case study were analysed from a resilience thinking perspective, using the seven principles of resilience defined by Biggs et al. (2012). Resilience was not explicitly mentioned in the reviewed documents nor in interviews. However, some resilience thinking and practices were displayed by some of the officials during the interviews in terms of collaborations and connectivity, the encouragement of a diversity of actors at different scales and the enablement of participation and learning. As the municipalities are in the early stages of addressing food preparedness, they have the opportunity to include resilience thinking in the shaping of their governance and management policies. Ideally the inclusion of resilience thinking could aid in creating municipal food systems that are resilient to disturbances and sustainable in the long term. / Livsmedelsförsörjning i tider av miljömässiga och sociala kriser har blivit ett hett ämne under de senaste åren. Covid-19-pandemin och det ryska kriget mot Ukraina har lett till en omvärdering av den svenska livsmedelsberedskapen. Ett föreslaget sätt att hantera livsmedelsberedskap är att öka livsmedelssystemets resiliens, så att det bättre kan motstå störningar. Vidare kan ett sätt att öka livsmedelsberedskapen vara att öka den inhemska produktionen och minska beroendet av importerade livsmedel och gödningsmedel. Svenska kommuner har befogenhet att besluta om att bygga på eller skydda jordbruksmark. Dessutom är svenska kommuner ansvariga för att tillhandahålla mat till skolor, sjukhus och vårdinrättningar även under kriser. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur svenska kommuner arbetar med livsmedelsberedskap och skydd av jordbruksmark genom policyer, planer och i praktiken. Fallstudier genomfördes på Haninge och Heby kommuner genom textanalys av styrdokument och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med kommuntjänstemän. Ingen av kommunerna har någon policy för livsmedelsberedskap eller skydd av jordbruksmark. Vissa ansträngningar görs dock när det gäller livsmedelsberedskap i offentliga måltider och uppmuntran av lokalt producerade livsmedel genom upphandling. Dessutom kunde begränsade metoder utanför upphandling och måltidsservice identifieras, men några intressanta idéer och potentiella innovativa metoder nämndes i intervjuerna. Att bygga bostäder eller skapa arbetstillfällen inom kommunen prioriterades i vissa fall framför att skydda jordbruksmark. Resultaten från fallstudien analyserades utifrån ett resiliensperspektiv, med hjälp av de sju principerna för resiliens som definierats av Biggs et al (2012). Resiliens nämndes inte explicit i de granskade dokumenten eller i intervjuerna. Några av tjänstemännen visade dock prov på resilienstänk och -metoder under intervjuerna när det gäller samarbete och anslutningsmöjligheter, uppmuntran av en mångfald av aktörer på olika nivåer och möjliggörande av deltagande och lärande. Eftersom kommunerna befinner sig i ett tidigt skede av att ta itu med livsmedelsberedskap har de möjlighet att inkludera resilienstänk i utformningen av sina styrnings- och förvaltningspolicyer. I bästa fall kan införandet av resilienstänk bidra till att skapa kommunala livsmedelssystem som är motståndskraftiga mot störningar och hållbara på lång sikt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-334198 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Handler, Freja |
| Publisher | KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 23271 |
Page generated in 0.0019 seconds