Syftet med uppsatsen är att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig åt mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket här benämns passivt deltagande, och andra mer aktiva former såsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nätverk och tillit. Den teoretiska utgångspunkten är att tillgång till nätverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrågad om att delta i aktiviteter, medan tillgång till tillit tycks öka en individs benägenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bästa. Datamaterialet som används är den svenska delen av European Social Survey från 2002. Logistisk regressionsanalys visar att tillgång till formellt nätverk är förknippad med en högre sannolikhet för både aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgång till informellt nätverk inte är relaterat till politiskt deltagande. Vidare är hög tillit till rättsväsendet förenat med en mindre benägenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker är positivt relaterat till aktivt deltagande. För passivt deltagande är hög tillit till riksdagen förknippad med en större sannolikhet till deltagande. Som uppslag till fortsatt forskning diskuteras bland annat varför nätverk tycks påverka deltagande, och hur tillit kan verka i relation till nätverk. Även vikten av att separera olika delar av det sociala kapitalet och studera vilken effekt var och en av dessa har förs fram.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-77267 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Högström, Fredrik |
| Publisher | Stockholms universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds