Entreprenadrätten bygger till största del på standardavtal, vid avsaknad av generell lagstiftning på området. AB 04 reglerar utförandeentreprenader där beställaren av entreprenaden tillhandahåller projekteringen och har ett funktionsansvar, medan entreprenören är ansvarig för själva utförandet av entreprenaden. I en offentlig upphandling erbjuds entreprenörer, kallade anbudsgivare, att kalkylera på beställarens tillhandahållna förfrågningsunderlag. I det fall uppgifter saknas, eller är bristfälliga, ska entreprenören vid anbudsskedet anta att förhållandena är sådana som kunnat förutsättas vid en fackmässig bedömning. 1 kap. § 8 AB 04 stadgar nyss angivna reglering. Problematik har uppkommit hur begreppet fackmässig bedömning ska tolkas. Entreprenören har haft att räkna på lägsta kostnad i sin fackmässiga bedömning, och i det fall tilläggsarbeten fordrats har denne haft rätt till ersättning för dessa enligt 2 kap. § 4 AB 04. Beställare har förutsatts lämnat de uppgifter som kan erhållas vid fackmässig undersökning, enligt tredje stycket i 1 kap. § 6 AB 04, i förfrågningsunderlaget. Part som tillhandahållit uppgifterna svarar för dessa. Meningsskiljaktigheter har uppstått vem av parterna som står risken i det fall okända förhållanden uppkommer under entreprenadarbetets gång. Mål nr T 407-13, det så kallade Gotlandsfallet, som avgjordes den 27 januari 2015 klargjorde rättsläget. Entreprenören har att beakta, i den fackmässiga bedömningen, förhållanden som anses troliga. Vad innebörden av begreppet troliga är utgör i sig en tolkningsfråga lämnad till framtiden. Avgörandet öppnar upp för flertalet frågor. Vad uppsatsen resulterat i är att risk finns att beställaren fortsättningsvis kommer att tillhandahålla bristfälligt förfrågningsunderlag, vilket orsakar större osäkerhet för anbudsgivare vid dennes kalkylering av entreprenadarbetet. Högre krav ställs på entreprenören att vidta en utsträckt bedömning vid oklart förfrågningsunderlag. Högsta domstolen berörde inte vid bedömningen betydelsen avseende strikt ansvar för beställare vid uppgiftslämnandet, som vid en fackmässig undersökning av arbetsområdet borde ha förekommit i förfrågningsunderlaget. I anbudsskedet förutsätts parterna uppträda lojalt, och därefter samverka för ett väl fungerande entreprenadarbete. Prekontraktuellt ansvar torde ha uppkommit när anbudsgivare erhållit förfrågningsunderlaget. Förhandlingar har påbörjats, avsikten är ett långtgående fungerande avtalsförhållande, beställaren ska upplysa om relevanta förhållanden och anbudsgivaren har att kalkylera på entreprenadarbetet. Undgår beställare att upplysa om viktiga förhållanden innan avtalsslutet, vilseleds anbudsgivaren på oriktiga förutsättningar att göra en korrekt bedömning. Liktidigt ska anbudsgivare upplysa beställaren om tänkta arbetsmetoder och kalkyleringar för att säkra förhållandena på arbetsområdet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-117743 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Pettersson, Marielle |
| Publisher | Linköpings universitet, Affärsrätt |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds