Inledning Enligtenrapport från Läkemedelsverket kasserades 2011, 1500 ton (ink.förpackningar) läkemedel från allmänheten. Den totala mängden läkemedel som kasserades i slutenvården uppskattades till cirka 100 ton, cirka 50 ton från apotek samt cirka 250 ton från partihandeln. I rapporten saknades data för hur mycket läkemedel som kasserades inom den kommunala vården. Läkemedelsavfall har en stor samhällsekonomisk och miljömässig betydelse. Frågan är om det är nödvändigt att så mycket av läkemedel behöver kasseras. Syfte Syfte med denna studie är att undersökahur mycketläkemedel som kasseras i särskilda boende (SÄBO) och inom handikappomsorgen. I detta ingår även att studera vilka olika preparat som kasserades, orsaker till kassationenoch kostnaderna samt att belysa om det finns några möjligheter att minska kassationen. Metod Kasserade läkemedel samlades in under en månad på 7 särskilda boende (SÄBO)samthandikappomsorgen i Lycksele kommun. Detta skedde från och med veckan 4 till och med vecka 7, 2016. Kasserade läkemedel registrerades med avseende på boende, preparatens namn, bruten eller obruten förpackning, om läkemedel kom från ApoDos eller originalförpackning samt antal tabletter och orsaken till kasseringen. Registreringen gjordes av den sjuksköterska som hadeansvaret för respektive boende. Resultat Totalt 2300 enheter läkemedel kasserade från SÄBO och handikappomsorg. Alvedon var det mest kasserade preparat följt av Ipraxa och Hermolepsin. Preparat som påverkar nervsystemet (ATC- grupp N) kasserades det mest under studiens förlopp och astma/KOL-läkemedel (ATC-grupp R) hade högsta kassationskostnaden. Orsaker till kassation inom särskilda boende var: patienten avlidit 42 %, utgående datum 17 %, läkemedel utsatt 14 % och ändrad ordination 12 %. Kassationskostnaden uppskattades till cirka 11 900 kr under studiens förlopp och kassationskostnadenper 330 vårdtagarna extrapolerades till 279000 kronor under ett år. Diskussion. Kassationsmängden varierade från månad till månad, därför kunde inte avgöras om den totala mängden som kasserades under studiens förlopp var hög eller låg. Vanliga orsaker som framkom under studien stämde väl överens med rapporten från Läkemedelsverket 2011. Kassationskostnadenom 279 000kr för 330 vårdtagarna under ett år är osäker, på grund av stora variationen av kassationsmängden från månad till månad (bedöms vara cirka ±50 %). Föreslagna åtgärder för att minska kasseringen är bland annat att använda ApoDos så lång det går, använda startförpackning samt att klippa ut utsatta läkemedel ut dosrulle. Slutsats Det kasserades totalt 2300 enheter under studiens förlopp inom SÄBO och handikappomsorgen i Lycksele kommun för de deltagande basenheterna. Preparat från ATC- gruppen N kasserade det mest av under studietiden och Alvedon var det mest kasserade preparatet. Kassationskostnad extrapolerades till 279 000 kr per 330 vårdtagarna under året.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-119750 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Wamil, Natacha |
| Publisher | Umeå universitet, Farmakologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds