Syftet med studien är att genom en kombination av ett statistiskt experiment samt ett par kvalitativa intervjuer undersöka hur variabler såsom radlängd och typsnittstorlek påverkar läsbarheten vid läsning på liten skärm. Med liten skärm avses skärm tillhörande så kallade mini-PC och avser en tumstorlek mellan approximativt 7-9. Undersökningen tar sitt ursprung i en webbaserad kontext, vilket motiveras med det faktum att många läsprocesser på skärm härrör från webbaserad läsning. Använda mått i studien är läshastighet, läsförståelse samt subjektiva preferenser, mätt med hjälp av likertskala mellan 1-5 i ett frågeformulär.Studiens teoretiska basis är tämligen bred och berör flertalet områden såsom människa-dator interaktion, interaktionsdesign, grafisk design, informationsdesign, webbdesign samt även områden så som kommunikationsteori samt informationsbeteende, även om de två sistnämnda berörs tämligen perifert.Det statistiska experimentet genomfördes med 21 personer som sammantaget läste fyra webbaserade texter. Texternas inbördes svårighetsgrad, med avseende på texternas språkliga innehåll, mättes med hjälp av måttet Läsbarhetsindex (LIX) och bedömdes enligt dessa vara likvärdiga. En statistisk prövning med hjälp av hypotestestning genomfördes, vilken visade signifikanta samband mellan läshastighet och läsning av texter utformade i en spalt, samt mellan läshastighet och texter utformade i 12 punkters storlek. Några signifikanta resultat mellan läsförståelse och radlängd samt mellan läsförståelse och typsnittstorlek kunde inte påträffas. Däremot fanns ett signifikant samband mellan subjektiv preferens med avseende på textens innehåll och radlängd, men dock ej mellan samma variabel och typsnittstorlek. Samma förhållande påträffades mellan variabeln subjektiv preferens med avseende på layout och radlängd, samt subjektiv preferens med avseende på layout och typsnittstorlek. Något signifikant resultat kunde inte upptäckas mellan subjektiv upplevelse gällande radlängd och typsnittstorlek, men däremot mellan subjektiv upplevelse av radlängd och spaltindelning.Tillsammans indikerar detta resultat en tydlig trend att texter utformade i en spalt, med längre radbredd, samt text utformad i 12 punkter var att preferera. Detta resultat framkommer också i de kvalitativa intervjuer som genomfördes där dock en något mer nyanserad bild kring hur läsupplevelsen upplevdes framkommer, än vad det kvantitativa experimentet ger utrymme för.Kombinationen av forskningsansatser ansågs fungera tämligen väl och tillsammans med ett väl operationaliserat experiment ger detta studien tämligen hög reliabilitet och validitet, även om brist på sannolikhetsurval sänker båda dessa något. Ett viktigt resultat som framkom i studien är dock att textens utformning i hög grad påverkar hur denna uppfattas, vilket är av stor vikt att ta hänsyn till i en designsituation. Även om 10 punkter innebär att mer information kan få plats på en liten skärm, är inte detta det mest optimala valet utifrån ett läsbarhetsperspektiv.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-19556 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Sigurd, Therese |
| Publisher | Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, University of Borås/School of Business and Informatics |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Magisteruppsats, ; 2009MI04 |
Page generated in 0.0024 seconds