Syftet med studien är att genom en kombination av ett statistiskt experiment samt ett par kvalitativa intervjuer undersöka hur variabler såsom radlängd och typsnittstorlek påverkar läsbarheten vid läsning på liten skärm. Med liten skärm avses skärm tillhörande så kallade mini-PC och avser en tumstorlek mellan approximativt 7-9. Undersökningen tar sitt ursprung i en webbaserad kontext, vilket motiveras med det faktum att många läsprocesser på skärm härrör från webbaserad läsning. Använda mått i studien är läshastighet, läsförståelse samt subjektiva preferenser, mätt med hjälp av likertskala mellan 1-5 i ett frågeformulär.Studiens teoretiska basis är tämligen bred och berör flertalet områden såsom människa-dator interaktion, interaktionsdesign, grafisk design, informationsdesign, webbdesign samt även områden så som kommunikationsteori samt informationsbeteende, även om de två sistnämnda berörs tämligen perifert.Det statistiska experimentet genomfördes med 21 personer som sammantaget läste fyra webbaserade texter. Texternas inbördes svårighetsgrad, med avseende på texternas språkliga innehåll, mättes med hjälp av måttet Läsbarhetsindex (LIX) och bedömdes enligt dessa vara likvärdiga. En statistisk prövning med hjälp av hypotestestning genomfördes, vilken visade signifikanta samband mellan läshastighet och läsning av texter utformade i en spalt, samt mellan läshastighet och texter utformade i 12 punkters storlek. Några signifikanta resultat mellan läsförståelse och radlängd samt mellan läsförståelse och typsnittstorlek kunde inte påträffas. Däremot fanns ett signifikant samband mellan subjektiv preferens med avseende på textens innehåll och radlängd, men dock ej mellan samma variabel och typsnittstorlek. Samma förhållande påträffades mellan variabeln subjektiv preferens med avseende på layout och radlängd, samt subjektiv preferens med avseende på layout och typsnittstorlek. Något signifikant resultat kunde inte upptäckas mellan subjektiv upplevelse gällande radlängd och typsnittstorlek, men däremot mellan subjektiv upplevelse av radlängd och spaltindelning.Tillsammans indikerar detta resultat en tydlig trend att texter utformade i en spalt, med längre radbredd, samt text utformad i 12 punkter var att preferera. Detta resultat framkommer också i de kvalitativa intervjuer som genomfördes där dock en något mer nyanserad bild kring hur läsupplevelsen upplevdes framkommer, än vad det kvantitativa experimentet ger utrymme för.Kombinationen av forskningsansatser ansågs fungera tämligen väl och tillsammans med ett väl operationaliserat experiment ger detta studien tämligen hög reliabilitet och validitet, även om brist på sannolikhetsurval sänker båda dessa något. Ett viktigt resultat som framkom i studien är dock att textens utformning i hög grad påverkar hur denna uppfattas, vilket är av stor vikt att ta hänsyn till i en designsituation. Även om 10 punkter innebär att mer information kan få plats på en liten skärm, är inte detta det mest optimala valet utifrån ett läsbarhetsperspektiv.

Idag använder allt fler människor sina smartphones för att surfa och använda tjänster online. Detta innebär att en stor del text läses på små skärmar. Detta arbete handlar om hur text bäst utformas och struktureras för att enklast kunna läsas och uppfattas på en mobilskärm. Faktorer som berörs är typgrad, ljusrum, textlängd, teckensnittsklass, radlängd, bild i text och kontrastverkan. Arbetet utgår från en normativ, svensk person utan funktionsnedsättningar. Arbetet är grundat på litteratur, egna analyser, intervjuer med branschfolk, enkätundersökning och test med fokusgrupp. Resultatet blev att en text på smartphone bäst utformas med flera styckesindelningar i form av blankrader, med bilder där bilden tillför något i informativt syfte och textlängd baserat på ämneskategori. Bilden bör sättas ovanför brödtexten. Längre texter ska sättas med scrollfunktion. Kontrast har stor betydelse på mobiltelefoner, texter går bra att läsa även när de är satta negativt. Teckensnittsklass är enligt resultatet av denna rapport inte av betydelse. Både seriff och sanserif kan läsas utan problem på smartphones. Typgraden bör förstoras något i förhållande till telefonens default-inställningar. På grund av att text på skärm inte stödjer avstavningar rekommenderas korta ord där det är möjligt för att förhindra en allt för hackig högerkant. / This research focuses on the issue of how to best structure text on a Smartphone screen. The factors involved in this research are text size, white space, text and line lengths, serif and sans serif fonts, pictures in text and contrast.  The methodology of our research is based on a normative Swedish able-bodied person, as well as on relevant literature, personal analyses, interviews with people in the trade, an online survey, and a test performed with a focus group. The results are that a text written for Smartphones is best structured with: several paragraph divisions made with blank lines, with pictures where the picture has an informational purpose, and text length based on category of subject. The picture should be placed above the body text. Longer texts should be set with a scroll-function. Contrast is of great importance on mobile phones as texts can be read properly even when set in negative. In addition, using serif or sans serif is of no importance. According to the results both serif and sans serif can be read without difficulties on a Smartphone. Text size should be slightly enlarged in relation to the default settings on the mobile device. Since word division is not supported on screen, short words are recommended when possible to prevent a highly uneven right end.