Return to search

Kan en ökning av fysisk akivitet lindra depressiva symptom hos personer med övervikt och Obstruktiv sömnapné

Bakgrund: Obstruktiv sömnapné (OSA) innebär luftflödeshinder under sömnen vilket leder till andningsuppehåll. OSA är vanligast förekommande vid övervikt och hos män. Individer med OSA lider oftare av depression än övriga befolkningen. Fysisk aktivitet har visat sig vara en effektiv behandlingsmetod för depression. Syfte: Att undersöka om förändring av fysisk aktivitet korrelerar med förändring av självskattade depressiva symptom, samt om det finns skillnader gällande kön eller intensitetsnivå. Metod: En retrospektiv, deskriptiv, korrelerande och jämförande studie. Data inhämtades från en tidigare studie. Fysisk aktvitet och självskattade depressiva symptom mättes med SenseWear Pro3 Armband respektive MADRS-S vid baslinjen och vid 6 månaders uppföljning. Resultat: Ett samband mellan ökning av fysisk aktivitet och minskning av MADRS-S-poäng förelåg, r= -0,27, p=0,04. Uppdelat på kön förstärktes sambandet hos männen, r= -0,35 (p=0,02). För kvinnorna förelåg ett samband mellan en ökning av fysisk aktivitet och en ökning av MADRS-S-poäng, r=0,7 ej statistiskt signifikant, p=0,16. Det fanns ingen skillnad i MADRS-S-poäng mellan grupperna på måttlig 5 (5,5) median (kvartilavstånd), respektive hög fysisk intensitetsnivå 4,5 (9,25), p= 0,68. Konklusion: Det förelåg ett samband mellan ökning av fysisk aktivitet och minskning av MADRS-S-poäng. Gällande skillnader mellan kön och intensitetsnivå gjorde det låga antalet kvinnor och högintensivt aktiva att inga slutsatser gick att dra. / Background: Obstructive sleep apnea (OSA) is obstruction of airflow during sleep leading to respiratory arrest. OSA is most common with obesity and among men. Individuals with OSA have a higher depression rate than the rest of the population. Physical activity (PA) has proven to be an effective treatment for depression. Aim: To investigate whether change in PA correlates with change in self-assessed depressive symptoms and if there are differences regarding gender or intensity levels. Method: A retrospective, descriptive, correlative and comparative study. Data was obtained from a previous study. PA and self-assessed depressive symptoms were measured with SenseWear Pro3 Armband and MADRS-S at baseline and at 6 months follow-up. Results: There was a correlation between an increase of PA and a decrease of MADRS-S score, r = -0.27, p = 0.04. The correlation for men was stronger r = -0.35 (p = 0.02). Women had a correlation between an increase in PA and an increase of MADRS-S score, r = 0.7 not statistically significant, p = 0.16. There was no difference in MADRS-S score between the groups performing PA at moderate intensity 5 (5.5) median (interquartile), respectively high intensity 4.5 (9.25), p=0.68 Conclusion: The results showed a correlation between an increase in PA and a reduction of MADRS-S score. Regarding differences between genders or intensity levels the low number of women and physically active at high intensity meant no conclusions could be drawn.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-355288
Date January 2018
CreatorsMalmborn, Hanna, Westerberg, Erica
PublisherUppsala universitet, Fysioterapi, Uppsala universitet, Fysioterapi
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0028 seconds