Renskötselrätt innebär enligt rennäringslagen en rätt för samer att använda mark inom ett renskötselområde till underhåll för sig och sina renar. Renskötselrätten grundas på urminnes hävd och tillkommer den som är same och medlem i en sameby. Renskötselrätt innebär en särskild rätt till fast egendom vilken existerar parallellt med äganderätten och omfattas av egendomsskyddet i 2 kap. 15 § regeringsformen. Enskilda individer kan tvingas till rådighetsinskränkningar eller till att avstå mark till förmån för allmänna intressen som infrastruktur och bebyggelse. Detta ska ske enligt reglerna för markåtkomst som återfinns i ett tjugotal lagar. Enligt Europakonventionen och regeringsformen ska den som tvingas avstå mark eller rättigheter ersättas. En fastighetsbildningsförrättning handläggs av lantmäterimyndigheten enligt reglerna i fastighetsbildningslagen. Ett återkommande problem är att värdera vilken skada en sameby lider när ersättning enligt lag måste prövas i samband med ett intrång. Syftet med detta arbete är dels att bidra med ökad kunskap om renskötselrättens juridiska innebörd, och dels att synliggöra hur renskötselrätten i nutid beaktas vid markåtkomst inom en lantmäteriförrättning. Detta för att bidra till att skapa en samsyn och en enhetlig handläggning av åtgärder som påverkar renskötselrätten. För att svara på denna studies frågeställningar har studier av förrättningsakter och intervjuer med förrättningslantmätare och en representant från Länsstyrelsen genomförts. Resultatet av studien visar att det i dagsläget är oklart hur renskötselrätten ska beaktas inom en lantmäteriförrättning och att det saknas arbetsstöd för hur renskötselrätten ska värderas vid ett intrång. I slutsatserna i detta arbete framgår det att detta beror på att det finns luckor i rennäringslagen vilket gör att den inte integrerar väl med annan lag och att det många gånger är oklart vilken myndighet som äger vilken fråga rörande renskötselrätten. För en enhetlig handläggning av ärenden som berör renskötselrätten krävs utbildning, klarläggande av vissa begrepp och bättre samverkan mellan myndigheter. Men framförallt krävs en revidering av rennäringslagen och relationen mellan den och annan lag.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-29975 |
Date | January 2019 |
Creators | Berg, Erika, Berglund, Terés |
Publisher | Högskolan i Gävle, Samhällsbyggnad, Högskolan i Gävle, Samhällsbyggnad |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0082 seconds