This thesis deals with social and gender equity within mathematics education, two sub questions have been explored.Social equity is investigated in the paper Kapitaltillgångar enligt Bourdieu och synen på matematik (Capital assets according to Bourdieu and the perception of mathematics). The main research questionis the following: Are connections on the individual level between success in mathematics studies and the economic, cultural and social background mediated by the perceptions of mathematics and knowledge of mathematics?How are the various capital resources according to Bourdieu’s theories influencing the view of mathematics as a cultural, applied or theoretical subject? The study uses quantitative methods withdata from a survey among students at upper secondary level, all studying optional mathematics courses. In order to identify perceptions of mathematics three aspects were used: the history ofmathematics, mathematical modelling and the inner structure of mathematics. Capital resources wereestimated from the answers to certain key questions of the survey. A statistical analysis showed that the method could be used as a simplified way of evaluating the different dimensions of the capitalassets. The connection between capital assets and the perception of mathematics was analysed with statistical methods.The study indicates a positive relation between capital assets and success in mathematics studies, evaluated from insights into the three aspects.Gender equity is treated in the two conference papers Is mathematics still a male domain? and Mathematics – a male domain?. These build on data, analysis and results from the Gender and Mathematics project (GeMa). The main research issues in the project concern the perception ofmathematics as a male, female or gender neutral and gender differences in the perception. Aregendered views of mathematics as male or female common among students in lower and upper secondary level? Are there connections between such perceptions and the fact that girls to some extent avoid mathematics when choosing study program at upper secondary level and tertiary level? The study is based on data from two large-scale questionnaire studies among students in year nine (lowersecondary level) and year eleven (upper secondary level) with varying socioeconomic andgeographical and educational background in Sweden.The results show that a majority of students have a gender neutral view of mathematics. On the other hand, considerable minorities view mathematics as either male (most often) or female, e.g. that mathematics is perceived as more important for boys or that girls more often find mathematics difficult and boring. There is no connection between girls’ choice of study program and perceptions ofmathematics as male or female. Contrary to this, boys choosing mathematics intensive programs more often tend to perceive mathematics as a male domain than boys making other choices.The sub question of social equity is part of a research project called SOMA. In the introductory sectionof the thesis – the “kappa” – the SOMA-project dominates the text. As the sole author and project leader, I have chosen to write in more detail about SOMA. One additional reason is that the GeMa project is previously extensively reported in journal articles and reports. / Avhandlingen handlar om jämlikhet inom matematikutbildning oberoende av social bakgrund och kön. Inom dessa områden har två delfrågor studerats närmare. Jämlikhet oberoende av social bakgrund behandlas i artikeln Kapitaltillgångar enligt Bourdieu och synen på matematik, där den övergripande forskningsfrågan är följande. Förmedlas sambanden mellanmatematikframgång och den ekonomiska, kulturella och sociala bakgrunden genom synen på och relationen till matematikämnet och matematisk kunskap?Hur kommer de olika kapitaltillgångarna, i enlighet med Bourdieus teorier, till uttryck i synen på matematik som ett kulturellt, praktiskt eller teoretiskt ämne? I studien, som är kvantitativ, används data från en enkätundersökning bland elever i gymnasieskolan som alla valt att läsa extra matematikkurser.För att bedöma synen på matematik som kulturellt, praktiskt och/eller teoretiskt ämne, användes i undersökningen följande tre aspekter på ämnet: matematikens historia, matematisk modelleringsamt matematikens inre struktur. Kapitaltillgångarna uppskattades utifrån svar på vissa nyckelfrågor. Det visade sig vid den statistiska analysen att metoden kunde användas som en förenklad metod för att mäta de sökta dimensionerna i kapitaltillgångarna. Även sambandet mellan kapitaltillgångarna ochsynen på matematiken analyserades statistiskt. Studien visar på ett samband mellan positiva kapitaltillgångar och framgång, bedömd med insikter om de tre aspekterna. Jämlikhet oberoende av kön behandlas i de två konferensbidragen, Is mathematics still a male domain? och Mathematics – a male domain?. Dessa bygger på Gender and Mathematics (GeMaprojektets)undersökningar och resultat. GeMa-projektets övergripande forskningsfrågor handlar om flickors/kvinnors och pojkars/mäns syn på matematikämnet som manligt, kvinnligt eller könsneutralt.Finns det skillnader i synen på matematik som ett könsneutralt område? Går det att hitta samband mellan det faktum att flickor, när möjlighet ges att välja, studerar mindre matematik än pojkar – och en syn på matematikämnet som ett manligt område? Undersökningens fokus ligger på vilka attityder somkan urskiljas - inte varför olika grupper visar olika attityder. Studien omfattade två omfattande enkätundersökningar bland elever från olika delar av landet och från grundskolans högstadium och två teoretiska program vid gymnasieskolan.Resultaten visade att en majoritet av eleverna betraktade matematiken som könsneutral men att det fanns grupper av elever som könsmärkte delar av matematiken som manlig eller kvinnlig. Betydande minoriteter ansåg exempelvis att det är vanligare att pojkar tycker om utmanande matematikproblem, tycker att matematik är lätt och behöver matematik i det framtida yrkeslivet. Flickor/kvinnor som grupp associerades, främst av sig själva, med negativa påståenden som att tycka matematik är tråkigtoch svårt. Å andra sidan ansågs flickor/kvinnor arbeta hårt med matematiken. För flickor fanns inget samband mellan könsmärkning av ämnet och valet av gymnasieprogram. Däremot fanns det för pojkar ett samband mellan synen på matematiken som ett manligt område och valet av matematikintensivagymnasieprogram. Delfrågan om social bakgrund ingår i det så kallade SOMA-projektet, SOciala faktorer och MAtematik. I avhandlingens inledande kappa har SOMA-projektet fått större utrymme än GeMaprojektet.Detta motiveras dels av att studien är min egen dels av att GeMa-projektet utkommit med både rapporter och artiklar där tidigare forskning, teorier, resultat med mera finns utförligt beskrivna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-16937 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Sundqvist, Christina |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, Luleå |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Licentiate thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/masterThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Licentiate thesis / Luleå University of Technology, 1402-1757 |
Page generated in 0.252 seconds